Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO268A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap om kvalitets- och utvecklingsarbete i förskola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken. Förskollärarens ansvar att utvärdera och utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan mellan hem, förskola och andra aktörer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Diskutera mål och strategier för förskolans systematiska kvalitetsarbete.

2. Granska och kritiskt värdera olika former av och metoder för dokumentation och utvärdering i förskolan.

3. Problematisera förskollärarens ansvar att utforma och bedriva en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

4. Formulera och motivera konkreta förslag och strategier för samverkan inom ramen för förskolans utvecklingsarbete.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Individuellt paper (Individual paper), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 & 2. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Prov 2: Presentation i grupp med individuell reflektion (Group presentation with individual reflection), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 & 4. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda examinationer.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Biesta, Gert. (2009). Good Education in an Age of Measurement: On the Need to Reconnect with the Question of Purpose in Education. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 33–46. (14 s)

Dahlberg, Gunilla & Elfström, Ingela (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 19:4-5, s. 268-296 (29 s) (tillgänglig på internet)

Eckeskog, Linn (2020). Kommunikation med vårdnadshavare: en professionell kompetens i förskolan. Lund: Studentlitteratur (154 s)

Karlsudd, Peter (2021). When differences are made into likenesses: the normative documentation and assessment culture of the preschool. International Journal of Inclusive Education, s. 1-17 (17 s) (tillgänglig på internet)

Lunds universitet. VBE programmet (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Lund: Lunds universitet, VBE programmet (20 s)

Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2019). Beprövad erfarenhet i förskolan en metodbok. Johanneshov: MTM (175 s)

Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2020). Hem och förskola: samverkan i förändring. 2. Uppl. Stockholm: Liber (142 s)

Scherp, Hans-Åke. & Scherp, Gunn-Britt. (2016). Kvalitetsarbete och analys: för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 2 uppl. Stockholm: Liber (122 s)

Åsén, Gunnar (red.) (2022). Perspektiv på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (200 s)

Valbar forskningsbaserad litteratur tillkommer utifrån inriktning på examinationsuppgift.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.