Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO258A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om utvecklings- och kvalitetsarbete relaterat till dokumentation och bedömning i förskola.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken. Förskollärarens ansvar att utvärdera och utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan mellan hem, förskola och andra aktörer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Granska och värdera hur dokumentations- och bedömningsformer används och kan användas i förskoleverksamhet

2. Diskutera och kritiskt förhålla sig till vad utbildning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär i förskolan.

3. Diskutera mål och strategier för förskolans systematiska kvalitetsarbete.

4. Formulera och motivera konkreta förslag för förskolans utvecklingsarbete i samverkan med barn, vårdnadshavare och/eller andra aktörer i förskolan

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Paper (Paper), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

Prov 2: Projektplan med muntlig presentation (Project plan with Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3-4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Alasuutari, Maarit, Markström, Ann-Marie, & Vallberg-Roth, Ann-Christine (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. New York: Routledge (149 s)

Biesta, Gert. (2009). Good Education in an Age of Measurement: On the Need to Reconnect with the Question of Purpose in Education. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 33–46. (14 s)

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande – Postmoderna perspektiv exemplet förskolan. 3. uppl. Liber: Stockholm (295 s)

Eidevald, Christian. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? (2. uppl.) Stockholm: Liber (312 s)

Lunds universitet. VBE programmet (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Lund: Lunds universitet, VBE programmet (20 s)

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur (165 s)

Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2019). Beprövad erfarenhet i förskolan en metodbok. Johanneshov: MTM (175 s)

Scherp, Hans-Åke. & Scherp, Gunn-Britt. (2016). Kvalitetsarbete och analys: för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 2 uppl. Stockholm: Liber (122 s)

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s)

Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber (240 s)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).