Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO207A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Kursen syftar till att de studerande ska fördjupa sina kunskaper om förskollärarens ansvar för förskolans utveckling samt kvalitetsarbete i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan.

Innehåll och mål studeras såväl som delar och ur ett helhetsperspektiv. Centrala kunskapsområden är

1. Kvalitetsdiskurser samt kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken,

2. Utvärdering och utveckling,

3. Dokumentation, bedömning och pedagogisk dokumentation,

4. Samarbete med barn och vårdnadshavare, det delade ansvaret, utvecklingssamtal.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete diskuteras i förhållande till bedömning, dokumentation och samverkan, och granskas utifrån specialpedagogiska och normkritiska frågor och perspektiv.

I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. De studerande förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, utöver de schemalagda aktiviteterna som kursen bygger på.

Examinationen om 15 hp består av två prov.

Första delen examineras i form av ett reflektionspaper (lärandemål 1 och 2).

Andra delen examineras i form av en gestaltning som bygger på en skriftlig projektplan (lärandemål 1 och 3).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Biesta, Gert (2011) God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. (260 s).

Dahlberg, Gunilla; Moss, Peter & Pence, Alan. (2014). Från kvalitet till meningsskapande - Postmoderna perspektiv exemplet förskolan, 3. uppl. Liber: Stockholm. ( 295 s).

Drugli, May-Brit & Ragnhild Onsøien. (2010). Vanskelige foreldresamtaler - gode dialoger. Norge/Oslo: Cappelen akademisk (149 s).

Eidevald, Christian. (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s).

Lindgren, Anne-Li. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. 1. uppl. Malmö: Gleerups (128 s).

Lindgren, Anne-Li & Sparrman, Anna (2010). Visual documentation as a normalizing practice: A new discourse of visibility in preschool. Surveillance & Society. 7(3/4). 248-261. (14 s).

Markström, Ann-Marie & Simonsson, Maria (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (133 s).

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. Upplaga 2 Stockholm: Liber (122 s).

Skolinspektionen. (2016). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015-2017 - delrapport 1. Rapport 2015:3. (35 s)

Skolverket. (2016). Allmänna råd med kommentarer: Förskolan. Skolverket: Stockholm (50 s.)http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3585.pdf%3Fk%3D3585

Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Skolverket: Stockholm (74 s).

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur (110 s).

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s).

Källor tillkommer, varav minst två internationellt publicerade vetenskapliga artiklar eller motsvarande. Dessa väljs i samråd med handledare

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.