Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO207A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Kursen syftar till att de studerande ska fördjupa sina kunskaper om förskollärarens ansvar för och möjligheter till verksamhetsutveckling i förskola och/eller i förskoleklass. Särskilt fokus vilar på kvalitet och kvalitetsarbete i förskoleverksamhet. Dokumentation och bedömning liksom utvärdering och utveckling utgör centrala begrepp och forskningsområden för de studerande att vidareutveckla sina kunskaper om.

Kursen innehåller och utgår ifrån följande områden. Innehållet studeras såväl i sina delar som ur ett helhetsperspektiv. Områdena är:

Inom kursen synliggörs och bearbetas definitioner av och former för utvärdering och utveckling, kvalitet och kvalitetsarbete samt dokumentation och bedömning i förhållande till förskolans och förskoleklassens verksamheter.

Med varierande arbetsformer belyses kursens innehåll och centrala områden med olika infallsvinklar. Studenterna ges möjlighet att fördjupa sig i och problematisera de centrala begreppen och områdena med stöd av aktuell forskning, praktisk erfarenhet samt möjlighet att tillämpa sina kunskaper i ett projektarbete.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. De studerande förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, utöver de schemalagda aktiviteterna som kursen bygger på.

Examinationen består av två delar.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur kan tillkomma vid kursstart.

Biesta, Gert (2011) God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (260 s)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000): Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur (344 s)

Eidevald, Christian (2013) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s)

Elfström, Ingela (2004) Varför individuella utvecklingsplaner? En studie om ett nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Stockholm, Lärarhögskolan (155 s)

Anne-Li Lindgren & Anna Sparrman: Visual documentation as a normalizing practice: A new discourse of visibility in preschool. Surveillance & Society 7(3/4), 248-261 (14 s)

Persson, Sven (2008) Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådets rapportserie. Stockholm: Vetenskapsrådet. (119 sidor) www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2008_11.pdf

Skolinspektionen (2011) Förskolans pedagogiska uppdrag: Kvalitetsgranskning, Rapport 2011:10 (52 sidor)

Skolverket (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation (74 s) www.skolverket.se/publikationer?id=2808

Svenning, Bente (2011) Vad berättas om mig?: Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Stockholm: Studentlitteratur (110 sidor)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2013) Nordisk komparativ analys av riktlinjer för kvalitet och innehåll i förskola. Oslo: Nordiska ministerrådet (174 sidor) (finns även som artikel på engelska i Nordic Early Childhood Education Research)

Åsen, Gunnar & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012) Utvärdering i förskolan: En forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet (86 sidor)

www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2012_06.pdf

Övrig litteratur väljs av de studerande i samråd med handledare utifrån vald inriktning i projektarbete.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.