Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV216A Didaktik och undervisning i förskola (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om naturvetenskap och teknik i relation till förskolans utbildning och undervisning.

I delkursen studeras ämneskunskaper, begrepp och ämnesspecifika fenomen inom naturvetenskap och teknik med relevans för förskolans utbildning. Häri ingår grundläggande kunskap om naturvetenskapens ämnesinnehåll och teknik samt hållbar utveckling och dess olika dimensioner ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv. Studenten identifierar händelser i förskolan som berör naturvetenskap och teknik samt hållbar utveckling. Vidare diskuteras och problematiseras förutsättningar för barns lek och lärande i förhållande till naturvetenskap och teknik. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. beskriva och förklara ämnesspecifika fenomen, begrepp och samband inom naturvetenskap och teknik,

2. redogöra för hållbar utveckling i relation till begrepp inom naturvetenskap och teknik,

3. identifiera händelser i förskolan som berör naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling, samt diskutera lekens betydelse för barns lärande inom kursens ämnesområde .

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig examination.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkursen behandlar barns möjligheter att möta, pröva och utmanas inom naturvetenskap och teknik i förskolans utbildning och undervisning. Detta problematiseras i förhållande till hållbar utveckling. Med utgångspunkt i pragmatisk teori planerar, genomför, analyserar och värderar studenten undervisning inom naturvetenskap och teknik, där såväl analoga som digitala aspekter i undervisningen beaktas. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. reflektera över alla barns möjligheter att utveckla sin förståelse för och användning av naturvetenskap och teknik,

2. kommunicera och resonera om naturvetenskap och teknik med ett ämnesdidaktiskt språk,

3. genomföra, analysera och värdera naturvetenskap- och teknikutvecklande undervisning med utgångspunkt i pragmatisk teori,

4. problematisera undervisning i naturvenskap och teknik i förhållande till hållbar utveckling.

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation med skriftligt underlag.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Areskoug, Mats; Ekborg, Margareta; Rosberg, Maria & Thulin, Susanne (2020). Naturvetenskapens bärande idéer: för förskollärare. Malmö: Gleerups förlag (245 s)

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)

Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 15-40) (25 s)

Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)

Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (2016). Stockholm: Regeringskansliet (38 s)

Axell, Cecilia; Berggren, Helene; Frejd, Johanna; Hagerman, Frans & Pettersson, Alma Jahic (2018). Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur (s. 41-138) (97 s)

Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedts (160 s)

Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling. Förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Uppsala: Uppsala universitet (s. 16-49) (33 s) (tillgänglig på internet)

Olanders, Marit (red.) (2022). Hållbarhet och egenmakt i förskolan. Lund: Studentlitteratur (156 s)

Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur (s. 84-114) (30 s)

Nilsson, Karin & Dahlbeck, Per (red.) (2018). Förskolans arbete med naturvetenskap och teknik. Lund: Studentlitteratur (117 s)

Sundberg, Bodil; Areljung, Sofie; Due, Karin; Ottander, Christina & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups (131 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (2020). Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 301–359) (58 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänt på kursens samtliga prov.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.