Kursplan hösten 2019
Kursplan hösten 2019
Benämning
Barndom och lärande: Literacy, musik och didaktik
Engelsk benämning
Childhood and Education: Literacy, Music and Didactics
Kurskod
FO265A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-06-14
Gäller från
2019-09-02
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO264A Barndom och lärande: Musik och didaktik (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om begreppet literacy och barns mångsidiga språkutveckling. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla sin förmåga att med musik som medel stimulera barns intresse för berättelser, tal och skrift samt för att delta i sång och samtal. Vidare ska studenten utveckla kunskaper om undervisning i förskola.
Innehåll
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv, samt förskollärarens roll i förhållande till detta. Inom ramen för verksamhetsintegrerade dagar genomförs undervisning i form av språkaktiviteter med musik som medel på partnerförskolor. Denna bildar utgångspunkt för en normkritisk reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- Berätta, läsa högt, samtala och sjunga tillsammans med barn samt redogöra för samtalets och berättandets betydelse i en meningsskapande praktik
- Beskriva innebörder av begreppet literacy och analysera literacyhändelser i förhållande till barns språkutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv
- Utveckla, analysera och värdera undervisning som med hjälp av musik skapar miljöer där alla barns språk och kommunikation tillvaratas och stimuleras
- Problematisera språkets betydelse för barns lek och lärprocesser ur ett normkritiskt perspektiv
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Rapport (Report), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 2 och 4.
Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1 och 3.
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bagga-Gupta, Sangeeta, Evaldsson, Ann-Carita, Liberg, Caroline & Säljö, Roger (red.) (2013). Literacy-praktiker i och utanför skolan. Malmö: Gleerups (19-40) (21 s.)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (140 s.)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (tillgänglig på Internet) (s. 15-66) (51 s.)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (s. 13-112) (99 s.)
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s.)
Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005). Snick och snack. En praktisk bok om muntligt berättande.
Stockholm: Liber (173 s.)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (tillgänglig på Internet) (s. 31-43, 130-172), (54 s.)
Garcia, Ofelia & Wei, Li (2014). Translanguaging. Flerspråkighet som resurs i lärandet.
Natur och Kultur: Stockholm (s. 24-40) (16 s.)
Hvit Lindstrand, Sara (2015) Små barns tecken- och meningsskapande i förskola Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping (142 s.) (tillgänglig på internet)
Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red) (2019). Digitalisering i förskolan. På vetenskaplig grund. Natur och Kultur: Stockholm (s. 21-83, 260-299, 323-344) (122 s.)
Kultti, Anne (2016). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (131 s.)
Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur (s. 25-111) (86 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi & Linnea Bodén & Kajsa Orhlander (red) (2011) En rosa pedagogik. Liber: Stockholm (s. 48-74, 90-100, 113-128, 160-170) (61 s.)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (168 s.)
Lokken, Gunvor & Haugen, Synnove & Röthle, Monika (2006) Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Liber: Stockholm (s. 28-42) (15 s.)
Läroplan för förskolan Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket (20 s.) (tillgänglig på internet)
Nilsson, Monica, Lecusay, Robert, Alnervik, Karin & Ferholt, Beth (2018) Iscensättning av undervisning: Målrelationellt lärande i förskolan. I: Barn. Forskning om barn og barndom i norden. Nr: 3-4, s.109-126 (17 s.) (tillgänglig på internet)
Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (s. 11-194, 287-304) (100 s.)
Skönlitteratur och artiklar tillkommer vid kursstart.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).