Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Barndom och lärande: Literacy och didaktik
Engelsk benämning
Childhood and Education: Literacy and didactics
Kurskod
FO255A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för förskollärarprogrammet
Fastställandedatum
2021-05-11
Gäller från
2021-08-30
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO254A Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer och didaktik (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om literacy och barns språkutveckling i relation till undervisning i förskola.
Innehåll
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv, samt förskollärarens roll i förhållande till detta. Inom ramen för verksamhetsintegrerade dagar genomförs undervisning i form av språkaktiviteter på partnerförskolor. Denna bildar utgångspunkt för en normkritisk reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. Redogöra för ämneskunskaper inom literacy gällande barns språkutveckling och flerspråkighet
2. Berätta, läsa högt och samtala som stöd för barns språkutveckling
3. Diskutera literacyhändelser i relation till barns språkutveckling, lek och lärande
4. Utveckla, analysera och värdera språkutvecklande undervisning med utgångspunkt i poststrukturell teori
5. Problematisera språkutvecklande undervisning utifrån ett normkritiskt perspektiv
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Paper (Paper), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1, 3 och 4.
Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 2 och 5.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bendroth, Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red). (2014) Bildsamtal. I: Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv (s. 69-85) (16 s)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (296 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (s. 15-66) (51 s) (tillgänglig på internet)
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur (90 s)
Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s.)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007. Uppsala. (s. 129, 146-175) (ca 140 s) (tillgänglig på internet)
Harwood, Debrah (2017). Using iPads to empower young children as readers and writers. In: Harwood, Debrah, Crayons and iPads: Learning and Teaching of Young Children in the Digital World (10 s) (tillgänglig på internet)
Hvit Lindstrand, Sara (2015) Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping (142 s.) (tillgänglig på internet)
Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. Stockholm: Liber (131 s.)
Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (177 s )
Odenbring, Ylva (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan – En historisk och samhällskritisk studie. Tidskrift för Nordisk Barnehageforskning 7(2):1-14 (14 s) (tillgänglig på internet)
Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 227-297) (70 s.)
Vasquez, Vivian Maria, Janks, Hilary, & Comber, Barbara. (2019). Critical Literacy as a Way of Being and Doing. Language Arts, Volume 96, Number 5, May 2019 (12 sidor)
Skönlitteratur och läroplaner tillkommer vid kursstart
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).