Kursplan
Hösten 2018
Kursplan hösten 2018
Benämning
Planeringsteori och stadsbyggnadsdiskurser
Engelsk benämning
Planning Theory and Urban Planning Discourses
Kurskod
BY255C
Omfattning
10 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Gäller från
2018-09-03
Fastställandedatum
2018-02-09
Utbildningsnivå
Grundnivå
Behörighetskrav
60 hp i i avslutade kurser inom programmet var av 10 hp från kursen BY155C Byggd miljö: Planeringsteori och demokratiska processer.
Huvudområde
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G2F / Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen kan ingå i programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering 180 hp
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap om olika planeringsteorier, deras koppling till ideologi och politik i samhället och hur de kommer till uttryck i planeringsstrategier och verksamhet samt i den byggda miljön.
Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förmågan att kritisk diskutera planeringsförslag och konsekvenser utifrån etablerade teorier samt kunna formulera och diskutera ett eget planeringsproblem i relation till planeringsteori och politisk ideologi
Innehåll
- Planeringsteorier och planeringsteoretiska diskussioner
- Kopplingen mellan planeringsteorier i relation till samhälls- och politiska ideologier både lokalt och globalt
- Hur planeringsteorier kommer till uttryck i planeringsstrategier, verksamhet och byggd miljö
- Kopplingen mellan stadsutvecklingsproblematik och planeringsteori samt politisk ideologi
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. visa fördjupad kunskap om olika planeringsteorier och aktuella planeringsteoretiska diskussioner
2. analysera olika planeringsideologier utifrån centrala begrepp som modernitet, rationalitet, demokrati och makt
3. redogöra för kopplingen mellan planeringsteorier i relation till samhälls- och politiska ideologier både lokalt och globalt
4. redogöra för hur olika planeringsteorier kommer till uttryck i planeringsstrategier, verksamhet och byggd miljö
5. visa en fördjupad förståelse för planeringens villkor och gränser¨
6. visa orientering i aktuell forskning inom stadsutveckling och stadsplanering
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
7. diskutera planeringsproblematik utifrån olika planeringsteorier och samhällsideologier
8. utifrån etablerade teorier inom planering kunna kritiskt diskutera planeringsförslag och konsekvens
9. analysera, diskutera, presentera ett eget planeringsproblem i relation till planeringsteori och politisk ideologi
Värderingar och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
10. kritiskt reflektera över planeringens verkningar och anspråk
Arbetsformer
Kursen omfattar föreläsningar, övningar och seminarier
Bedömningsformer
Examinationen består av
- Litteraturseminarium 1, 1 hp (UG) (lärandemål 1-9)
- Litteraturseminarium 2, 1 hp (UG) (lärandemål 1-9)
- Slutseminarium med muntlig presentation 1 hp (UG) (lärandemål 1-9)
- Individuell skriftlig uppgift: 7 hp (UV) (lärandemål 1-10)
För betyget Godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationsmoment är godkända.
För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs dessutom betyget Väl godkänd på individuell skriftlig uppgiften.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteratur
- Brenner, N., Marcuse, P. & Mayer, M. (eds.) (2012). Cities for people not for profit. Critical urban theory and the right to the city. Routledge, London.
- Fainstein, S. (2010). The just city. Cornell University Press, Ithaca & London.
- Leitner, H. Peck, J. & Sheppard, E. (eds.) (2007). Contesting neoliberalism: urban frontiers. Guildford, London.
Referenslitteratur:
- Flyvbjerg, B. (1998). Rationality and Power Democracy in Practice. The University of Chicago Press, Chicago & London.
- Friedman, J. (2011). Insurgencies: Essays in Planning Theory. Routledge, New York.
- LeGates, R. & Stout, F. (2011). The City Reader. Routledge, New York.
- Scott. J. C. (1999). Seeing like the state: How Certain Schemes to Improve the Human Condition Have Failed. Yale University Press.
Vetenskapliga artiklar (tillhandahålles av lärare).
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.