En yrkesexamen avsedd för undervisning om minst 90 hp med/samt ett självständigt arbete om 15 hp, alternativt en yrkesexamen avsedd för undervisning om minst 180 hp, alternativt kandidatexamen i pedagogik, alternativt studie- och yrkesvägledarexamen med ett självständigt arbete om 15 hp.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla en fördjupad förståelse för lärarrollens komplexitet med utgångspunkt i olika framträdande utbildningsfilosofiska diskussioner.

Under kursen problematiseras vad det innebär att vara lärare i relation till såväl lärarens egen som barnets/elevens etiska strävan efter det goda livet, samt hur utbildningsfilosofin kan fungera som en resurs i en kritisk diskussion om lärarens roll i förhållande till mediedebatter och politiska styrdokument. Olika metaforer för lärarskap diskuteras, utifrån hur de kan fördjupa och/eller komplicera bilden av läraren. Även betydelsen av olika möjliga ideal för lärarrollen diskuteras (såsom altruism, kärlek till kunskap, lärarskap som kall), samt hur olika skönlitterära porträtt av lärarrollen kan användas för att fördjupa diskussionen om vad det innebär att vara lärare.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

Kursen bygger på regelbundna litteraturseminarier med inslag av kortare föreläsningar/introduktioner och studentpresentationer. Responsgivning studenterna emellan tillämpas genomgående i kursen.

Kursen examineras genom ett avslutande paper.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Aristoteles. The Nicomachean Ethics. New York: Penguin Classics (s. 28-46) (18 s.)

Arendt, Hannah (2006). Crisis in Education. I Between Past and Future: Eight Exercises in Political Thought. New York: Penguin Books (s. 170-194) (24 s.)

Farber, Paul & Metro-Roland, Dini (2020). Why Teaching Matters: A Philosophical Guide to the Elements of Practice. London & New York: Bloomsbury Academic (205 s.)

Glassman, Michael & Burbidge, Jonathan (2014). The Dialectical Relationship Between Place and Space in Education: How the Internet Is Changing Our Perception of Teaching and Learning. Educational Theory 64(1), pp. 15-32. (18 s.)

hooks, bell (1994). Teaching to Transgress: Education as the Practice of Freedom. London: Routledge (s. 1-22) (21 s.)

Lilja, Peter & Dahlbeck, Johan (2021). Lärarskap: en essä om vad det innebär att vara lärare. Pedagogisk forskning i Sverige 26(4), ss. 127-140. (13 s.)

Martin, Jane Roland (1982). Two Dogmas of the Curriculum. Synthese 51, ss. 5-20 (16 s.)

Noddings, Nel (2007). The One-Caring as Teacher. I R. Curren (red.), Philosophy of Education: An Anthology. Malden, MA: Blackwell (s. 372-376) (5 s.)

Noel, Jana (1999). Phronesis and Phantasia: Teaching with Wisdom and Imagination. Journal of Philosophy of Education 33(2), pp. 277-286 (10 s.)

Oakeshott, Michael (2001). Education: The Engagement and Its Frustration. I The Voice of Liberal Learning. Indianapolis: Liberty Fund Inc. (s. 62-104) (42 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.