Kursplan hösten 2019
Kursplan hösten 2019
Benämning
Bild och lärande: Bild som kunskapsform
Engelsk benämning
Arts and Education: Arts as a Form of Knowledge
Kurskod
BL231B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-05-06
Gäller från
2019-09-02
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt EnB, MaB, NkA, ShA. Se även utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att framställa bilder i olika tekniker och material för att kunna inspirera och handleda elever. Studenterna ska utveckla sin kunskap om hur bilder kan produceras som berättelser samt tillägna sig en förmåga att använda egna visuella erfarenheter för produktion och tolkning av bilder. Kursen syftar till vidare till att studenterna ska utveckla kunskaper i att analysera bilder för att kunna leda bildsamtal med elever.
Innehåll
Kursens huvudteman är lärande, bildanalys, bildframställning, materialkunskap samt strategier för planering av bildundervisning. I seminarier diskuteras studenters bildproduktion i relation till syftet med produktionen. I seminarier och bildproduktion behandlas bildpedagogiska dilemman. Utifrån semiotisk bildanalys ges studenterna möjlighet att utveckla förmågan att genomföra bildsamtal. Samarbete med samhället utanför skolan diskuteras och planeras tematiskt utifrån ett undersökande arbete gällande pedagogisk verksamhet inom olika kulturinstitutioner.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- definiera bilder och bildspråkliga former
- tillämpa semiotisk bildanalys och diskutera olika strategier för att omsätta den till bildsamtal i skolverksamhet
- diskutera bilders innehåll utifrån etiska övervägande kring värdegrund, demokrati och yttranderätt.
- diskutera och problematisera bildframställning i syfte att utveckla elevers kommunikativa färdigheter samt förmåga att tolka bilder
- framställa bilder i olika hantverksmässiga tekniker och material för bestämda syften
- kommunicera med egna och andras bilder i flera genrer där bildens förändrade roll, form och innehåll presenteras i ett historiskt perspektiv.
- genomföra visuell gestaltning där strategier för planering av visuellt pedagogiskt arbete med utgångspunkt i ett möte med en kulturinstitution presenteras
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar fältstudier, gruppövningar och individuellt arbete, Det förväntas att studenten aktivt bidrar till kollektiv kunskapsutveckling.
Bedömningsformer
Prov 1: Semiotisk bildanalys (Semiotic analysis) 4hp
Provet består av en skriftlig och visuellt genomförd semiotisk bildanalys av tryckt som bild redovisas gruppvis och där studentens förmåga att utveckla strategier för att genomföra ett bildsamtal med fokus på olika perspektiv såsom värdegrundsfrågor bedöms.
I detta prov bedöms lärandemål 1, 2 och 3
Prov 2: Portfolio (Portfolio) 8 hp
Provet består även av en individuell portfolio där studenten presenterar en nyskapande bildserie som visar på bildens förändrade roll, form och innehåll ur ett historiskt perspektiv. Studenten redogör skriftligt för den egna processen kring sin bildproduktion samt formulerar muntlig kamratvärdering. Studenten bedöms i sin förmåga att framställa bilder i olika hantverksmässiga tekniker och material för olika syften och att formulera sig kring bilders roll, form och innehåll samt sin egen process.
I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 6
Prov 3: Muntlig och Visuell presentation (Orbal and Visual presentation) 3 hp
Provet består av en muntlig och visuellt gestaltad presentation av ett grupparbete där deltagarens förmåga att presentera och genomföra en visuell gestaltning samt planera visuellt pedagogiskt arbete med utgångspunkt i olika kulturinstitutioner bedöms.
I detta prov bedöms lärandemål 7
För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på prov 2 och på ett av de andra två proven.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Aulin-Gråhamn, Lena (2011). Pinnbyggen och vardagsföremål: estetik och lärande i lärarutbildningen. Malmö: Holmbergs (90 s. i urval)
Burman, Greta (2007). Konsten i historien. Natur och Kultur (192 s)
Eriksson, Yvonne (2009). Bildens tysta budskap. Falun: Norstedts akademiska förlag (100 s. I urval)
Frid, Johan (2003). Intro-Bild skapa, kommunicera, förstå. Didacta, (80 s i urval)
Freeland, Cynthia A. (2006). Konstteori: en introduktion. Stockholm: Raster
Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z.(2006). Seendets språk. Lund: Studentlitteratur (70 s. i urval)
Häggström, Margaretha; Örtegren,Hans (2017) Visuell kunskap för multimodalt lärande. Studentlitteratur AB (217 s)
Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan: vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder. Diss. Lund: Lunds universitet (243 s)
Selander, Staffan & Kress, Gunther (2011). Design för lärande ett multimodalt perspektiv. Johanneshov: TPB
Thavenius, Jan (2005) Om den radikala estetiken,
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2005/nr-1/jan-thavenius---om-den-radikala-estetiken.pdf
Åsén, Gunnar (2017) Bildundervisning och lärande genom bilder. Liber (200s)
Skolverket (2012) Bedömningsstöd i bild (53 s)
Tillgänglig på
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.186421!/Menu/article/attachment/Bedomningsstod_Bild.pdf
Referenslitteratur
Finger, Brad (2011) 50 Contemporary Artists You Should Know. Prestel (157 s)
Frid, Johan & Nilsson, Karl-Johan (2008). Intro - skapa: bild, färg och form. 1 uppl. Malmö: Didacta (240 s)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.