Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om bildundervisningens förutsättningar ur ett samtida och historiskt perspektiv. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla en grundläggande förståelse för didaktik och bilddidaktik. Studenten ska även utveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som ett medium för berättande.

Kursen ger en introduktion till bildundervisningens förutsättningar i skolan idag samt dess utveckling historiskt sett. Analogt och digitalt bildarbete tränas med berättande som syfte. Kursen ger också en introduktion till etnografiska metoder och akademiskt skrivande. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna på 3 hp har ett allmändidaktiskt fokus (mål 5). Ämnesdidaktiken initierar utvecklandet av ett bildmetodiskt språk. Detta tränas genom att formulera sig kring bildundervisning, lärandemiljöer samt egen och andras bildproduktion med stöd av grundläggande ämnesspecifika begrepp (mål 1, 2, 4, 5).

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Kursen examineras i två prov:

Prov 1: Gestaltning samt muntlig reception (Aesthetic Production and Oral Reception), 12 hp. Examineras i två delar: en digital bildberättelse med muntlig reception (mål, 3, 4) samt ett modellbygge med muntlig reception (mål 2, 4).

Prov 2: Skriftlig text (Written Text), 3 hp. Examinerar mål 1, 5, 6.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (2006). Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund: Studentlitteratur, s. 9-82.

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. (259 s.)

Jedeskog, Gunilla (2007). Klassrummets scenografi. I: Granström, Kjell (red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm. (29 s.)

Jönsson, Lena (2010). Elevers bilder av skolan: vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder. Avhandling. Lund: Lunds universitet. (243 s.) Tillgänglig via internet.

Karlsson, Ola (red.) (2017). Svenska skrivregler. Fjärde upplagan Stockholm: Liber. (308 s.)

Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (243 s.)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2016).?Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (281 s.)

Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket, kap. Inkluderande arbetssätt (17 s.). Tillgänglig via internet.

Skolverket (2018). Introduktion - didaktiska perspektiv på hållbar utveckling (13 s.) (tillhandahålls av lärare)

Strömquist, Siv (2014). Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 7 uppl., Malmö: Gleerups. (272 s.)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & Demokrati, 14(1), s. 11-33. Tillgänglig via internet.

Åsén, Gunnar (red.) (2017). Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber. (200 s.)

Kortare texter kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).