Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL206C Bild och lärande: Ungdomar och visualitet (genomgången)

Kursens syfte är att studenten ska utveckla kunskap om hur visuell kultur och kommunikation kan studeras och förstås. Kursen syftar också till att studenten ska vidareutveckla sin bilddidaktiska kompetens. Dessutom ska studenten utveckla kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som utforskande metod.

Kursen ger en introduktion till hur visuell kultur och kommunikation kan studeras och förstås. Bildanalys introduceras och praktiseras. Analogt och digitalt gestaltande arbete används som utforskande visuell metod. Även digital bildredigering tränas. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna (mål 1, 2) problematiserar kunskapssyn, lärande och kommunikation ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare tränas det bildmetodiska språket med fokus på verbalisering och värdering av progression i gestaltande arbetsprocesser. Portföljmetodik i bildämnet problematiseras och praktiseras som bedömningsform i kursen.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Kursen examineras i tre delar. Del ett examineras i form av tre litteraturseminarier samt en loggbok med tillhörande bildportfolio (lärandemål 1, 2). Del två examineras i form av en avgränsad fotografisk bildsvit (lärandemål 3). Del tre examineras i form av en skriftlig reflektion kring en medstudents bildsvit (lärandemål 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Aspelin, Jonas (2014). Inga prestationer utan relationer. Malmö: Gleerups, kap. 2, 5, 7, 8 (totalt 46 s.)

Biesta, G. (2004).’Mind the gap!’ Communication and Educational Relation. In Bingham, C. & Sidorkin A. M. (eds.) No Education Without Relation. New York: Peter Lang Publishing Inc. (sid. 11-22.)

Dahlgren, Anna (2013). Ett medium för visuell bildning: kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850-1950. Göteborg: Makadam förlag. (359 s.)

Dylan Wiliam – om lärandets vitala verktyg: http://www.ur.se/Produkter/183747-Larandets-idehistoria-Dylan-Wiliam-om-larandets-vitala-verktyg

Eisner, Elliot W. (1974/1980). Bildämnets mytologi. Bild i skolan, 1980:1/2, s. 26-31.

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. 2. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur, kap. 1, 2, 8 (totalt 51 s.)

Hall, Stuart (2003). The work of representation. I: Hall, Stuart (red.) Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage, kap. 1 (61 s.)

Hetland, Lois et al (2013). Studio thinking 2: the real benefits of visual arts education. 2. ed. (164 s.)

Jansson, André (2009). Kommunikation. Stockholm: Liber. Sid. 7-27, 39-57, 73-98.

Lidchi, Henrietta, (2003). The poetics and the politics of exhibiting other cultures. I: Hall, Stuart (red.) Representation: cultural representations and signifying practices. London: Sage. Kap. 3 (71 s.)

Lindström, Lars (2007). Kan kreativitet läras ut? En bildpedagogisk översikt. Educare, 2007:1, s. 7-33.

Lindström, Lars (2011). Portföljmetodik i estetiska ämnen. I Lindström, Lars & Lindberg, Viveka (red.) Pedagogisk bedömning. Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag, s. 159-192.

Marin, Ricardo & Roldán, Joaquin (2010). Photo essays and photographs in visual arts-based educational research, International Journal of Education through Art, 6:1, s. 7-23.

Torell, Ulrika (2007). Sextiotalscigarretten i svensk konsumtionskultur. I Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber, kap. 7 (24 s.)

Kortare texter kan tillkomma.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).