Grundläggande behörighet + Biologi 2, Fysik 1a/1b1 + 1b2, Kemi 2, Matematik 3b / 3c. Eller: Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C.

Kursens syfte är att studenten utvecklar kunskaper om olika mikroorganismer samt cell-och molekylärbiologiska kunskaper som behövs för att förstå hur olika biologiska processer styr en cell och en organism. Studenten ska kunna bedöma, värdera och kritisera metoder och resultat som dokumenteras vid forskning och utveckling relaterat till den aktuella kursen.

Kursen består av två delkurser:

I delkursen behandlas virus och prokaryota cellers morfologi, klassifikation, näringsbehov, metabolism samt genetik. Vidare diskuteras sjukdomsframkallande mikroorganismer, smitta och smittspridningsvägar. I delkursen behandlas även informationssökning och rapportering samt laborationer som belyser såväl teoretiskt genomgångna moment som grundläggande mikrobiologisk metodik.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för mikroorganismers morfologi, funktion och förutsättningar för tillväxt,

2. beskriva de vanligast förekommande sjukdomsframkallande mikroorganismerna samt förklara smitta och smittspridningsvägar, och

3. planera, utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete inom området mikrobiologisk metodik.

Arbetsformerna består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt gruppövningar vilka främst kopplas till lärandemål 1 och 2, medan laborationer främst är kopplade till lärandemål 3. Arbetsformerna i alla lärandemål syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle kan erbjudas under terminstid.

Prestation vid laborationer, rapport av laborativt moment samt skriftlig individuell salstentamen utgör underlag för bedömning av om lärandemålen är uppfyllda. Bedömning av lärandemål 1-2, sker i form av skriftlig individuell tentamina samt muntlig och skriftlig redovisningar i grupp. Bedömningskriterier för den muntliga och skriftliga redovisningen i grupp finns i studiehandledningen. Bedömning av lärandemål 3, sker utifrån studentens laborativa prestationer, riskbedömning av laborativt moment, samt utifrån en individuell laborationsrapport. Fokus vid bedömning av studentens prestationer ligger på förmågan att förstå mikrobiologiska funktioner, förlopp och samband. För att erhålla betyget G på delkursen ska den laborativa färdigheten bedömas som god, laborationsrapport ska vara godkänd samt att den skriftliga tentamen ska vara godkänd. För att erhålla betyget VG på delkursen krävs att laborativ färdighet är bedömd som mycket god, laborationsrapporten ska vara inlämnad i tid och godkänd samt att den skriftliga tentamen ska vara väl godkänd.

I delkursen behandlas cellcykeln och dess reglering, mekanismer för apoptos/nekros samt uppkomst av cancer. Vidare diskuteras mekanismer för genuttryck, transkription och translation samt hur genuttryck regleras. Metoder för renframställning resp. manipulering av DNA presenteras. Plasmider, bakteriofager och kloningsvektorer, samt transformation/ transfektion och metoder för identifiering av klonat DNA behandlas. I delkursen tränas såväl informationssökning som rapportering. Laborationer, som belyser både teoretiskt genomgångna moment och grundläggande molekylärbiologisk metodik, genomförs under kursen.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. förklara cellens mekanismer för cellcykelreglering och principer för celldöd samt mekanismer för transkription och translation,

2. förklara grundläggande mekanismer för genreglering, och

3. definiera och förklara grundläggande begrepp inom molekylärbiologi samt tillämpa grundläggande molekylärbiologiska metodiker

Arbetsformerna omfattar föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, gruppövningar och muntliga redovisningar, främst kopplade till lärandemål 1 och 2. Det studentaktiva arbetet syftar till att tydligt belysa lärandemålen samt inspirera studenterna till aktivt deltagande och reflektion. Laborationer, kopplande till lärandemål 3, genomförs i syfte att praktiskt belysa kursinnehållet. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer. Frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator, antingen genom erbjudande om nytt tillfälle för genomförande eller genom inlämning av skriftlig uppgift.

Examinationen av lärandemål 1 och 3 genomförs i form av en skriftlig individuell salstentamen. Lärandemål 2 examineras i huvudsak genom muntliga och skriftliga redovisningar i grupp. Studentens prestationer under de laborativa momenten utgör, tillsammans med inlämnade skriftliga rapporter och muntliga presentationer, grund för bedömning av de praktiska färdigheterna i lärandemål 3. Fokus vid bedömningen av studentens prestationer med avseende på samtliga läromål, ligger på förståelse av mekanismer för cellcykeln och dess reglering, genuttryck, samt grundläggande molekylärbiologiska samband och tekniker.

För att erhålla betyget G på delkursen ska den laborativa förmågan bedömas som god, laborationsrapporten resp. muntlig redovisning ska vara godkända samt den individuella salstentamen ska vara godkänd. För att erhålla betyget VG ska den laborativa förmågan och förståelsen vara bedömd som mycket god och den skriftliga rapporten resp. muntliga redovisningen av laborativa moment ska vara mycket väl genomförda, och dessutom inlämnade el. genomförda i tid, därtill ska den individuella salstentamen vara väl godkänd.

Student som underkänts i tentamen, ges möjlighet till minst två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Kursen består av två delkurser:

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för mikroorganismers morfologi, funktion och förutsättningar för tillväxt,

2. beskriva de vanligast förekommande sjukdomsframkallande mikroorganismerna samt förklara smitta och smittspridningsvägar, och

3. planera, utföra, dokumentera och värdera grundläggande laborativt arbete inom området mikrobiologisk metodik.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. förklara cellens mekanismer för cellcykelreglering och principer för celldöd samt mekanismer för transkription och translation,

2. förklara grundläggande mekanismer för genreglering, och

3. definiera och förklara grundläggande begrepp inom molekylärbiologi samt tillämpa grundläggande molekylärbiologiska metodiker

Kursen består av två delkurser:

Arbetsformerna består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt gruppövningar vilka främst kopplas till lärandemål 1 och 2, medan muntliga redovisningar samt laborationer är kopplade till lärandemål 3. Arbetsformerna i alla lärandemål syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer.

Arbetsformerna, vilka består av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, gruppövningar, muntliga redovisningar samt laborationer syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Laborationer i syfte att belysa kursinnehållet genomförs. Närvaro är obligatorisk på seminarier, redovisningar och laborationer.

Kursen består av två delkurser:

Lärandemål 1-2, examinationen genomförs i form av skriftliga individuella tentamina samt muntliga och skriftliga redovisningar i grupp.

Lärandemål 3,samtliga laborationer ska vara godkända. Den laborativa bedömningen görs utifrån studentens prestationer vid laborationstillfällena och från skriftliga såväl som muntliga redogörelser. Bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Lärandemål 1-3, examinationen genomförs i form av skriftliga och muntliga individuella tentamina samt muntliga och skriftliga redovisningar i grupp. Lärandemål 3, samtliga laborationer skall vara godkända. Den laborativa bedömningen görs utifrån studentens prestationer vid laborationstillfällena och från såväl skriftliga som muntliga redogörelser Bedömningskriterier finns i studiehandledningen.

Student som underkänts i kursen, ges möjlighet till minst två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Brauner A, Arvidson S, Blomberg J, Castor B, Falk K, Kärre K, Linde A, Thelestam M, (2019 upplaga 1:4) Medicinsk mikrobiologi och immunologi. Studentlitteratur, Lund. Ca 450 s av 824.

Laborationshandledningar på cirka 15 sidor och vetenskapliga artiklar på cirka 20 sidor tillkommer

Brown, Terence A, (2010) Gene Cloning and DNA analysis: an introduction. Oxford: Blackwell Publishing cop. 386 s.

Kleinsmith L J, Hardin J, Bertoni G P, (2011) Becker’s World of the Cell, (eight edition), Pearson Benjamin Cummings. 350 s. av 912 s.

Laborationshandledningar omfattande cirka 25 sidor och vetenskapliga artiklar (cirka 15 sidor) tillkommer.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en kursvärdering genomförs i kursen. En formativ kursvärdering (temperaturtagning) genomförs efter halva delkursen. Denna återkopplas skriftligt och muntligt till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.