Examen om minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) från socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog-, läkar- eller lärarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade program.
Kursen ingår i termin 1 i mastersprogrammet i sexologi.
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper om sexualitetens anatomiska, fysiologiska och psykosexuella dimensioner, samt om samspelet mellan kropp, kultur och psyke.
Kursen behandlar kropp, psyke, kön och sexualitet utifrån biologiska, psykosociala, kulturella och religiösa perspektiv. Den ger kunskaper om sexualitetens anatomiska och fysiologiska förutsättningar, om psykosexuell utveckling, samt om hur kroppen och psyket är sammanvävda i den sexuella erfarenheten. Kursens innehåll belyser vidare vikten av brett perspektivtagande i relation till klinisk praktik.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för sexualitetens anatomiska och fysiologiska förutsättningar,
2. tillämpa de teorier om sexualitet samt psykosexuell och sexuell utveckling som behandlas i kursen, och
3. analysera hur sambandet mellan kropp, kultur och psyke kan påverka sexualiteten.
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. För att uppnå lärandemål 1-3 deltar studenten i undervisningen parallellt med enskilda studier. I kursen ingår en rad olika obligatoriska moment såsom föreläsningar, diskussioner, och seminarier. Vilka moment som är obligatoriska framgår i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid.
Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, diskussioner, seminarier.
Lärandemål 1 och 2 examineras genom ett projektarbete i grupp. Arbetet presenteras muntligt vid examinationsseminarium. I fokus för bedömningen står studentens förmåga att kunna redogöra för sexualitetens fysiologiska förutsättningar, samt att tillämpa teorier om sexualitet och psykosexuell utveckling. Lärandemål 3 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. I fokus för bedömningen står studentens förmåga att analysera betydelsen av kropp, kultur, religion och psyke för sexualiteten.
För att få betyget Godkänd på kursen krävs att studenten genomfört samtliga obligatoriska delar, fått Godkänd både på projektarbetet och den individuella uppgiften. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs dessutom betyget Väl Godkänd på den individuella uppgiften. Betygskriterier specificeras i studiehandledningen.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Carlbom A, (2012) Islamisk sexrådgivning ett globalt fenomen. I: Plantin L, Månsson S-A. (Red) Sexualitetsstudier. Malmö, Liber. (22 s.)
Elmerstig E, (2012) Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I: Plantin L, Månsson S-A. (Red) Sexualitetsstudier. Malmö, Liber. (17 s.)
Einstein G, (2008) From body to brain: Considering the neurobiological effects of female genital cutting. Perspectives in Biology and Medicine, 51(1), 84-97. (14 s.)
Geels A, Roos L,(2010) Sex - för Guds skull: sexualitet och erotik i världens religioner.
(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Introduktion samt kap 1-3 (102 s.)
Graugaard Christian & Giraldi Annamaria, (2019) Seksualitet i et biologisk perspektiv. I: Graugaard C, Giraldi AM, Mohl B (Red) Sexologi. Faglige perspektiver på seksualitet. Köpenhamn, Munksgaard. Kap. 3, 63-102. (39 s.)
Heiman J, (2002) Orgasmic disorders in women. I: Leiblum S, Risa S. (Eds) Principles and Practice of Sex Therapy. Guilford, Guilford Publications. (40 s.)
Hildebrandt A, (2015) Christianity, Islam and Modernity: Explaining Prohibitions on Homosexuality in UN member States. Political Studies, 63, 852-869. (17 s.)
Johnsdotter S, (2011) Sexualitet och kultur. I: Plantin L, Månsson S-A. (Red) Sexualitetsstudier. Malmö, Liber. (31 s.)
Johnsdotter S, (2013) Discourses on sexual pleasure after genital modifications: The fallacy of genital determinism. Global Discourse, 3(2), 256–265. (10 s.)
Kellog Spadt S, Rosenbaum T, Dweck A, Millheiser L, Pillai-Friedman S, Krychman M, (2014) Sexual Health and Religion: A Primer for the Sexual Health Clinician. Journal of Sexual Medicine, 11, 1606-1619. (13 s.)
Lundberg T, Malmquist A, Wurm A, (2017) HBTQ+: psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur & kultur. 93-103, 137-148. (21 s.)
Nikolaisen J, Dammen Nikolaisen K, (2008) Sexuality in Childhood. I: Traeen B, Lewin B. (Eds) Sexology in Context. Oslo, Universitetsförlaget. (14 s.)
Tiefer L, (2004) Sex is Not a Natural Act and Others Essays. Boulder, Colo: Westview Press. Del I och II. (112 s.)
Ryan C, Jetha C, (2011) Sex at dawn: How we mate, why we stray, and what it means for modern relationships. New York: Harper Collins. (100 s. av 432 s.)
Zuk M, (2013) Paleofantasy. New York: WW Norton & Co. Kapitel 7: Paleofantasy Love, s. 164-193. (29 s.)
Texter på upp till 200 sidor kan tillkomma. Till litteraturlistan tillkommer också ett ospecificerat antal sidor som väljs av studenterna själva i relation till projektarbete.
Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på särskild plats samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.