Benämning
Normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner
Engelsk benämning
Norm Transgressions, Norm Conflicts and Social Interventions, 30 ECTS
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2012-07-06
Behörighetskrav
Godkända resultat i Socionomprogrammets kurser termin 1 – 4 eller kunskaper som av Malmö högskola bedöms likvärdiga.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Socialt arbete
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i socionomprogrammet, inriktning individ, familj och samhälle, och är en kurs inom huvudområdet socialt arbete på nivå 61-90 hp, som kan ingå i examensfordringarna för kandidatexamen i socialt arbete.
Syfte
Kursens syfte är att studenten skall integrera det sociala arbetets praxis med teoretiska kunskaper inom området normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner samt utveckla sitt professionella förhållningssätt till socialt arbete. Kursen syftar vidare till att studenten fördjupar sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetod samt om internationell och nationell forskning inom fördjupningsområdet.
Innehåll
Kursen består av fyra delkurser;
Delkurser
1. Teoretisk fördjupningskurs I, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen belyses normöverträdelser utifrån såväl individ- som samhällsperspektiv. Teorier, modeller och definitioner inom missbruksområdet och inom kriminalvård diskuteras. Missbruk av rusmedel och brottslighet granskas ur ett livsstilsperspektiv, där frågor om kön, klass och etnicitet särskilt uppmärksammas. Interventioner i form av behandling presenteras liksom modeller för missbruksprevention och brottsprevention. I kursen diskuteras såväl aktuell forskning som erfarenheter från det praktiska sociala arbetet med användare av rusmedel och med personer som begår brott eller utsätts för brott.
2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras samhällsvetenskapliga metoder och begrepp. En genomgång görs av problemformulering, syfte och frågeställningar samt metod och urval i en kvalitativ respektive en kvantitativ forskningsprocess. Olika datasamlingsmetoder presenteras, t ex enkät, intervju och observation och relateras till analys av data. I delkursen introduceras statistiska metoder. Forskningsetiska principer inom samhällsvetenskaplig forskning diskuteras. Av stor betydelse inom delkursen är den praktiska tillämpningen av olika datainsamlings- och analysmetoder.
3. Teoretisk fördjupningskurs II, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras hur normer skapas och upprätthålls i olika grupper och hur samhällets interventioner gentemot normöverträdelser utformas. Behandlingsinterventioner, som möten mellan brukare och professionella, analyseras ur ett individuellt, samhälleligt och etiskt perspektiv. Aktuell forskning om missbruk och brottslighet granskas.
4. Forskningsmetodik II, 7,5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras vetenskapsteoretiska infallsvinklar på studiet av sociala fenomen och problem. Under kursen sker en fördjupning av forskningsetiska frågor, av förhållandet mellan empiri och teori och av metodval. Kursen syftar också till att utveckla deltagarnas förmåga att skriva och tänka akademiskt i förhållande till de metodologiska och teoretiska val de ställs inför.
Lärandemål
Kursen består av fyra delkurser
1.Teoretisk fördjupningskurs I,7,5 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
- redogöra för olika förklaringsmodeller till missbruk, kriminalitet och annat normbrytande beteende samt de normbrytande beteendets funktion och konsekvenser för individer, grupper och samhället,
- analysera förutsättningarna för behandlingsarbete med personer involverade i genusrelaterat våld,
- redogöra för forskningsbaserade kunskaper om behandlingsarbete och preventivt arbete med missbrukare och kriminella, och
- tillämpa kunskaper om normkonflikter och normöverträdelser i praktiskt socialt arbete med barn, ungdomar och vuxna.
2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna
- redogöra för centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,
- tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder,
- söka, analysera, värdera och använda information inom det egna kunskapsområdet,
- utarbeta en plan för examensarbetet, och
- redogöra för, motivera och tillämpa gällande etiska riktlinjer i forskningsprocessen.
3. Teoretisk fördjupningskurs II, 7,5 hp
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
- analysera forskningsresultat som rör normöverträdelser, normkonflikter och sociala interventioner,
- analysera relationen mellan samhällets mobilisering kring sociala problem och utforskningen av olika samhälleliga interventioner,
- analysera aktuella utvecklingstendenser inom behandlingsarbete med missbrukare, såsom medikalisering och evidensbaserad praktik,
- analysera professionellas val av insatser och beslut, riskbedömningar och säkerhetsplaner och därvid använda sig av vedertagna teoretiska begrepp och modeller, och
- kritiskt reflektera över etiska dilemman som rör professionella beslut och insatser och ge exempel på lösningar på dessa dilemman.
4. Forskningsmetodik II, 7,5 hp
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för skillnaderna mellan centrala vetenskapsteoretiska begrepp inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet,
- tillämpa kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och kunna beskriva de kunskapsmässiga skillnaderna mellan de två metodologiska ansatserna,
- utarbeta en plan för examensarbetet och motivera val av syfte, problemställning, teori och metod, och
- redogöra för vad som karakteriserar akademiskt skrivande.
Arbetsformer
Undervisningen bygger på studentaktiva arbetsformer enskilt och i grupp och innefattar föreläsningar, seminarier, arbete med fallbeskrivningar och rollspel. I delkurs 1 ingår förutom föreläsningar och litteraturseminarier även praktiska tillämpningsövningar i form av fältarbeten där sociala fenomen eller organisationer analyseras ur olika teoretiska perspektiv. Delkurs 2 innehåller praktiska tillämpningsövningar i form av grupparbeten. Examinationsgrundande moment i kursen är obligatoriska.
I reflektionsgrupperna bedrivs arbetet i grupper om ca 10 studenter som träffas vid sex tillfällen á två timmar under ledning av lärare.
Bedömningsformer
Bedömningen av studenternas prestationer i delkurs 1,3 och 4 görs genom enskilda skriftliga tentamina samt skriftliga och muntliga tillämpningsuppgifter, enskilt och i grupp. Examinationsgrundande seminarier, redovisningstillfällen och praktiska övningar är obligatoriska. Fokus vid bedömningen av studenternas prestationer ligger på förmåga att diskutera olika teoretiska begrepp, samt studentens förmåga att använda dessa begrepp genom fältanknutna analyser av fenomen eller organisationer inom det sociala arbetet.
Delkurs 2 examineras dels genom kursens obligatoriska seminarieövningar/datalaborationer dels genom en skriftlig salstentamen. Fokus i bedömningen av studenternas prestationer i delkursen ligger på kunskap om och förmåga att diskutera och praktiskt tillämpa olika metoder för datainsamling. Viktigt är även att studenterna tillgodogör sig kunskap om metodernas vetenskapsteoretiska bas, liksom kunskap om när behov av etiska överväganden föreligger. Studenternas kunskaper om behoven av etiska överväganden säkerställs genom seminarieövning.
Delkurs 4 examineras genom författande av en uppsatsplan där fokus är placerat på val av forskningsmetod. I planen förväntas kursdeltagarna beskriva, diskutera och motivera sitt val av metod i förhållande till uppsatsens syfte och problemformulering. I examinationsuppgiften ingår också att reflektera över de forskningsetiska dilemman som är förknippade med uppsatsen.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt i studiehandledningen fastställda tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Teoretisk fördjupningskurs I, 7,5 hp
Billinger, K., Hubner, L., (2009) Alkohol och droger : samhällsvetenskapliga perspektiv.
Malmö: Gleerups. 200 s
Conrad, P. (2007) The medicalization of society : on the transformation of human conditions into treatable disorders. USA: John Hopkins University Press. 204 s.
Flyghed, J., Estrada, P., (2007) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. ca 200 s
Heilig, M. (2011) Beroendetillstånd. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 200 s
Johnson, Björn (2005) Metadon på liv och död. Lund: Studentlitteratur, 200 s
Kolfjord, I. (2003) Kvinnors drogbruk och lagbrott – positionella och kontextuella strategier i en våldsrelaterad vardag. Lund: Bokbox förlag. 282 s.
Laanemets, L. (2002) Skapande av femininitet, om kvinnor i missbrukarbehandling. Lund: Socialhögskolan. 258 s.
Lilly, J R, Bali, R A & Cullen, F T (2011): Criminological Theory: Context and Consequences. Fifth edition. Thousand Oaks: Sage. 337 s.
Svensson, B. (2007) Pundare, jonkare och andra. Med narkotikan som följeslagare. Stockholm: Carlssons bokförlag. 445 s.
Vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 sidor tillkommer.
2. Forskningsmetodik I, 7,5 hp
Bryman, A (2004) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Kap 15, 16, 17, 22 och 23. Ca 68/464 s.
Djurfeldt G, Larsson, R & Stjärnhagen, O (2010): Statistisk verktygslåda. Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur (I urval. Ca 200 s)
Forsman, B (1997): Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur (138 s)
Grønmo, S (2006) Metoder i samhällsvetenskap. Malmö: Liber. Ca 271/422 s
Kompendium om ca 40 sidor tillkommer.
3. Teoretisk fördjupningskurs II, 7,5 hp
Billinger, K., Hubner, L., (2009) Alkohol och droger : samhällsvetenskapliga perspektiv. Malmö: Gleerups. 100 s
Conrad, P. (2007) The medicalization of society : on the transformation of human conditions into treatable disorders. USA: John Hopkins University Press. 100 s.
Flyghed, J., Estrada, P., (2007) Den svenska ungdomsbrottsligheten. Lund: Studentlitteratur. ca 250 s
Johnson, Björn (2005) Metadon på liv och död. Lund: Studentlitteratur, 200 s
Vetenskapliga artiklar omfattande ca 200 sidor tillkommer.
4. Forskningsmetodik II, 7,5 hp
Djurfeldt G., Larsson, R. och Stjärnhagen O. (2003): Statistisk verktygslåda – en samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (valda delar)
Giorgi, A (2009): Descriptive Phenomenological Method in Psychology: A Modified Husserlian Approach. Pittsburgh, PA: Duquesne University Press. (valda delar)
Graff, G och Birkenstein, C (2006): They Say/I Say: The Moves That Matter in Academic Writing. New York: W W Norton. (valda delar)
Henriksson, B. & Månsson, S-A (1996): “Deltagande observation”. Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, sid 11-51. 40 s.
Johnsdotter, S & Carlbom, A (2010): Goda sanningar? Debattklimatet och den kritiska forskningens villkor. Lund: Nordic Academic Press. 15 s. pdf fil
Larsson, S (2005): ”Kvalitativ metod, en introduktion”. Forskningsmetoder i socialt arbete (Larsson, Lilja och Mannheimer, red). Lund: Studentlitteratur. Sid 91-129. 30 s.
Månsson, S - A (2003): “Att ta gestalt i den andre”. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Den ocensurerade verkligheten, i reportage, bild och undersökningar. Stockholm: Carlsson bokförlag. Kap 7, sid 171-189. 18 s.
Ohlander, A-S (2003): ”Varför inte fråga dem själva? Etiska reflektioner kring deltagande observation”. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) Den ocensurerade verkligheten, i reportage, bild och undersökningar. Stockholm: Carlssons bokförlag. Kap 10, sid 225-247. 22 s.
Robson, C (2002): Real World Research: A resource for Social Scientists and Practitioner-Researchers. Oxford: Blackwell Publishing. Kap 1 & 2 i part I. sid 3 – 44. 41 s.
Russell, B & Ryan, G (2010): Analyzing Qualitative Data: Systematic Approaches. London: SAGE Publications. Kap 2, sid 29-37. 8 s. pdf fil
Tillkommer 50 sidor vetenskapliga artiklar
Kursvärdering
Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att två kursvärderingar genomförs i varje delkurs. En formativ kursvärdering (s.k. temperaturtagning) görs efter halva delkursen. Denna sammanställs och återkopplas till studenterna snarast möjligt. En summativ kursvärdering genomförs efter varje delkurs slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till studenterna som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle.