Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Inget huvudområde.
Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Kursen syftar till att studenterna utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik med fokus på barns och ungas utveckling och lärande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan lärandepraktiker, lärares förhållningssätt och individens lärande. Kursen syftar också till att studenterna ska kunna skapa lärandesituationer som gynnar alla barn och unga oberoende av olika förutsättningar och villkor, samt göra en pedagogisk utredning och utforma verksamma åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.
Kursens huvudteman är lärande och utveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna ges möjlighet att definiera och utveckla förståelse för ett relationellt förhållningssätt och elevers delaktighet i en inkluderande skola. Studenterna möter olika perspektiv på lärande och utvecklingspsykologiska, sociala och biologiska förklaringsmodeller samt diskuterar hur de kan kombineras på ett sätt som gynnar alla elever oavsett förutsättningar och villkor. Aktuell forskning om språkutveckling, läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter behandlas. Frågor om samverkan på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på den pedagogiska utredningen och åtgärdsprogrammet med utgångspunkt i praktisk erfarenhet, forskning och styrdokument.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- exemplifiera och diskutera hur unga tillägnar sig och kommunicerar värden, attityder, kunskaper och färdigheter
- beskriva och reflektera över hur ett relationellt förhållningssätt utgör utgångspunkt för att lärare ska kunna skapa lärandesituationer och lärandemiljöer som gynnar alla unga oavsett förutsättningar och villkor
- redogöra för hur läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter kan uppkomma och gestalta sig för elever som har svenska som sitt första eller sitt andra språk samt ge exempel på hur språkutvecklande lärandemiljöer kan utformas för unga i behov av särskilt stöd
- göra en pedagogisk utredning och utforma ett åtgärdsprogram, där åtgärderna relateras till individ-, grupp- och skolnivå samt argumentera för betydelsen av samverkan med elever, föräldrar och Elevhälsan.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserade lärandeformer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande.
Under ett seminarium (alt. webinarium) redogör och debatterar studenten muntligt för hur läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter kan uppkomma och gestalta sig samt visar förståelse för deras komplexitet utifrån styrdokument, aktuell forskning och skönlitteratur.
Vidare gör studenten individuellt eller parvis med utgångspunkt i ett case en pedagogisk utredning och utformar ett verksamt åtgärdsprogram där åtgärderna relateras till individ-, grupp- och skolnivå för en elev i behov av särskilt stöd. Betydelsen av samverkan med elever, föräldrar och Elevhälsan diskuteras också. Åtgärdsprogrammet bearbetas med kamratrespons, presenteras individuellt och diskuteras i grupp.
I en individuell artikel med utgångspunkt i utvecklingspsykologisk teori beskriver och reflekterar studenten över hur språkutvecklande lärandemiljöer inom den egna yrkesinriktningen kan utformas för unga som har svenska som sitt första eller sitt andra språk för att kunna skapa utvecklande lärandesituationer och lärandemiljöer för alla barn och unga. .
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik – i teori och praktik. Mölnlycke: Elanders Sverige AB
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf (194 s.)
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur (155 s.)
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 100 s.)
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (valda delar ca 100, kap. 4 & 6)
Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. (336 s. 2:a uppl.)
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur. (135 s.)
Mossige, Margunn; Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber AB. (204 s.)
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur (152 s.)
Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Tillgänglig som pdf-fil på www.skolverket.se (70 s.)
Skolverket (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Tillgänglig som pdf-fil på www.skolverket.se (148 s.)
Dessutom tillkommer artiklar, referenslitteratur och valbar skönlitteratur.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.