UA / Utmärkt (A), Mycket Bra (B), Bra (C), Tillfredsställande (D), Godkänd (E) eller Underkänd (U)
Undervisningsspråk
Engelska
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2013-10-23
Gällandedatum
2014-09-01
Behörighetskrav
Samma som programmet, dvs:
Grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå samt särskild behörighet:
- Kandidatexamen med huvudområde lingvistik, eller med ett språkämne (svenska, engelska, franska, spanska, ryska, japanska, etc.) med språkvetenskaplig inriktning som huvudområde. Inom ramen för kandidatexamen skall finnas ett examensarbete/självständigt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng.
- Engelska B/ Engelska 6 eller motsvarande.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i huvudområdet lingvistik och ingår i examensfordringarna för magisterexamen i lingvistik (inom ramen för magisterprogrammet Lingvistik: Språk och samhälle).
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskap om hur och varför det komplexa mänskliga språket uppkom samt kunskap om och förståelse av de processer som driver språklig förändring och utveckling. I sin helhet syftar kursen till att lyfta studentens medvetenhet om vilken roll den mänskliga språkförmågan spelar för socialt och kulturellt agerande.
Innehåll
Kursen behandlar olika teorier om språkets uppkomst genom att belysa denna fråga med hjälp av rön från kognitionsforskning, primatforskning och arkeologi. Kursen behandlar även teorier och modeller som beskriver de processer som styr språklig utveckling och förändring.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för och förstå språkets betydelse för människan som individ såväl som samhällsaktör,
2. visa kunskap om de senaste rönen om språkets uppkomst genom att kunna redogöra för hur rön från kognitionsforskning, primatforskning och arkeologi kan användas för att ställa upp hypoteser om språkets uppkomst, och
3. visa kunskap om och förståelse av de processer som driver språklig förändring och utveckling samt visa kunskap om hur dessa förändringsprocesser ser ut.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
4. tillämpa sin kunskap om språkets betydelse för människan genom att redogöra för dess betydelse i analysen av sociala, kulturella och politiska fenomen i dagens samhälle,
5. redogöra för kurslitteraturen och med hjälp av vidare litteratursökning senare rön inom samma område samt leda seminariediskussion,
6. identifiera och utreda en för kursen relevant frågeställning, inom givna tidsramar,
7. skriva en kortare beskrivande uppsats om ett specialiserat område relaterat till kursen genom att söka ytterligare information från ett brett spektrum av vetenskapliga källor, och
8. presentera och diskutera i tal och skrift (på engelska) på en sådan nivå av språklig korrekthet att innehållet tydligt kommuniceras.
Värderingsförmåga och förhållningssätt.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
9. visa insikt om möjligheter och begränsningar hos olika vetenskapliga discipliner när det gäller att besvara frågan om språkets uppkomst, och
10. värdera den mänskliga språkförmågans roll i relation till socialt och kulturellt beteende.
Arbetsformer
litteraturinläsning, seminariediskussioner, förberedelse för seminariepresentationer - lärandemål 1,2,3
seminariediskussioner, arbete med individuell skriftlig inlämningsuppgift - lärandemål 4
förberedelse för seminariepresentationer och seminariediskussioner - lärandemål 5
arbete med individuell skriftlig inlämningsuppgift - lärandemål 6
arbete med individuell skriftlig inlämningsuppgift inklusive seminarium med en bibliotekarie om informationssökning - lärandemål 7
individuell handledning och vid behov stöd från språkverkstaden - lärandemål 8
förberedelse för seminariepresentation, arbete med individuell skriftlig inlämningsuppgift - lärandemål 9
seminariediskussioner - lärandemål 10
Bedömningsformer
Seminariepresentationer och aktivt deltagande i seminariediskussioner (4 hp)- lärandemål 1,2,3,6,7,9,10
Omexamination för seminariepresentation och deltagande i seminariediskussion består av två delar: en skriftlig uppgift och en muntlig tentamen. Omexamination av den skriftliga inlämningsuppgiften sker i samma form som den ordinarie examinationen. För att bli godkänd på kursen krävs ett godkänt betyg på varje examinerande moment.
Student som underkänts på en examination ges möjlighet till två omexaminationer på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att genomgå examination på samma kurs vid efterföljande kurstillfälle enligt samma regel. Examination och omexamination genomförs på de tider som anges i schemat. Det är studentens ansvar att hålla sig informerad om när och hur omexamination genomförs samt att kontakta institutionen i de fall anmälan till omexamination krävs.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Deutscher, Guy. 2006. The unfolding of language. London: Arrow House. (368 sidor)
Dunbar, Robin. 1996. Grooming, gossip and the evolution of language. London: Faber and Faber. (176 sidor)
Utöver den specificerade kurslitteraturen förväntas studenten söka, värdera och använda ytterligare relevant litteratur på egen hand
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen