Grundläggande behörighet.
Inget huvudområde.
Fristående kurs samt sidoämne inom lärarutbildningen.
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper om digitala medier som möjligheter för lärande.Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla förmågan att planera, genomföra, dokumentera och redovisa ett pedagogiskt utvecklingsarbete inom området medier och lärande i den egna praktiken.
I kursen studeras och analyseras digitala medier utifrån olika lärandeperspektiv. Mediernas roll i samhället diskuteras liksom dess påverkan på individens möjligheter till lärande. Vidare skapas olika korta medieproduktioner med tydlig pedagogisk relevans. Ett projektarbete, motsvarande halva kursen, genomförs där den studerande planerar och om möjligt genomför ett undervisningsmoment där digitala medieproduktioner utgör en viktig del. Planeringen diskuteras i förhållande till teoretiska aspekter i litteraturen.
Efter avslutad kurs ska studenten
kunna
- genomföra och presentera medieproduktioner i förhållande till olika lärandesituationer.
- värdera olika mediers möjligheter och begränsningar i pedagogiska sammanhang.
- uppvisa kritiskt förhållningssätt till relevanta teorier, metoder och verktyg kring medier, medier i undervisning och medieproduktion.
- reflektera över mediers roll i samhället med utgångspunkt i eget medieanvändande.
- analysera och reflektera över hur medier påverkar attityder, omvärldsuppfattning och kommunikationsmönster hos människor med olika språklig och kulturell bakgrund både ur ett generellt perspektiv och ett genusperspektiv.
- analysera och reflektera över olika mediers betydelse för lärande.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av praktiskt arbete med uppföljande analys och reflektion, seminarier, individuellt arbete med portfolio, litteraturstudier samt projektarbete, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.
Kursen examineras i tre delar. I den första delen bedöms studentens förmåga att diskutera mediers roll i samhället i förhållande till attityder, omvärldsuppfattning, kommunikationsmöster samt perspektiv på språk, kultur och genus. Redovisningsformen bestäms gemensamt av kursleding och studenten. Den andra delen består av en redovisning av projektarbete i form av medieproduktioner tillsammans med skriven text. Arbetet bedöms utifrån ett helhetsperspektiv där speciell vikt läggs vid hur väl studenten har integrerat ett kritiskt pedagogiskt perspektiv utifrån teorier, metoder ,verktyg och olika lärsituationer. Den tredje delen består av en individuell muntlig redovisning där studenten redogör för sin egen arbetsprocess genom dokumentation i portfolio med pesrpektiv på mediers betydelse för lärande.
Lärandemål för betyget Väl godkänd anges av kursledanren vid kursstarten.
Studenten äger rätt till fyra omtentamenstillfällen.
Bergström, Bo, (2007). Effektiv visuell kommunikation. Stockholm: Carlssons. (315 s.)
Buckingham, David, (2003. Media Education. Literacy, learning, and contemporary culture. Cambridge: Polity Press. (220 s.)
Ekström, Mats, (2008). Mediernas språk. Stockholm: Liber. (180 s.)
Fagerström, Linda & Nilsson, Maria. (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups. (171s.)
Kress, Gunther, (2010) Multimodality, A social semiotic approach to contemporary communication, Routledge (212 s)
Selander, Staffan (2010) Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Nordstedts (173 s)
Eget val av litteratur samt forskningsrapporter och annat material tillkommer.
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.