Grundläggande behörighet.

Kursen syftar till att studenterna skaffar sig kunskaper om hur musik och rörelse kan integreras med övrig verksamhet i förskolan och grundskolans tidigare årskurser. Vidare ska studenten skaffa sig kunskaper om rytmik som metod. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla sin kommunikationsförmåga i musik och rörelse.

Kursen behandlar rytmikmetodik med inriktning på barn, rytmikteori, rytmikhistorik, rörelseimprovisation, rörelseform och fritt skapande. Vidare behandlar kursen metrik, avspänning, dans, drama, grundläggande kunskaper i musikteori, musiklyssning, sång- och textskapande, sångträning i grupp samt spel på gitarr och orffinstrument. Kursinnehållet relateras till hur metoden kan integreras på ett naturligt sätt med övrig verksamhet i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare årskurser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• använda teoretiska och praktiska kunskaper i musik och rörelse

• stimulera och utveckla barns lärande med musik och rörelse

• formulera sin pedagogiska och didaktiska kunskap om hur musik och rörelse kan integreras med övrig verksamhet i förskola och grundskolans tidigare årskurser för att skapa och utveckla goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn samt värdera denna kunskap

• planera för och reflektera över tillämpning av rytmikmetodik som ett arbetssätt om lärande, upplevelse och förståelse genom musik och rörelse

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av praktiskt arbete med uppföljande analys och reflektion, seminarier, eget skapande, litteraturstudier samt självstudier i grupp och enskilt, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

I kursen arbetar studenterna med musik och rörelse i samverkan med en barngrupp.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Teoretiska och praktiska kunskaper i musik examineras enskilt och kollektivt i två delar dels en med fokus på att gestalta teori genom rörelse och den andra med fokus på användning av instrument och röst. Examinationen bygger på arbete i grupp där dessa kunskaper bearbetats samt tre seminarieserier med samma innehåll

Teoretiska och praktiska kunskaper i rörelse examineras vid en gestaltande redovisning som bygger på tre seminarieserier

I samband med att studenterna redogör för sitt grupparbete de genomfört med barn examineras förmågan att kunna stimulera och utveckla barns lärande med musik och rörelse.

Hur musik och rörelse kan integreras med övrig verksamhet i förskola och grundskolans tidigare år redovisas i en resonerande individuell text där dessa tankar formuleras i en egen praxisteori som knyts till relevanta teorier.

Studenten visar sin färdighet i att förbereda en lärande situation där rytmikmetodik tillämpas genom en individuell examination i form av två planeringar samt reflekterar i anknytning till detta arbete över tillämpning av rytmikmetodik som ett arbetssätt om lärande, upplevelse och förståelse genom musik och rörelse

För betyget Godkänd krävs att lärandemålen uppnås. För betyget Väl godkänd krävs dessutom att studenten har ett självständigt analytiskt förhållningssätt till kursens centrala begrepp och tankemodeller och att hon/han kan använda både egna och andras resonemang för att reflektera och problematisera.

I anslutning till genomgången kurs anordnas tre tentamenstillfällen. Härutöver har studenten rätt tillytterligare två tentamenstillfällen.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Obligatorisk litteratur

Nilsson, Birger (2004) Grundläggande musik- och ackordlära, Musikförlaget Lutfisken AB, Falköping (32 s.)

Nilsson, Birger & Gren, Katarina (1994). Elefantboken. Lutfisken AB (208 s.)

alt.

Nilsson, Birger & Gren, Katarina (1997). Musikskatten. Lutfisken AB (160 s.)

Dessutom tillkommer artiklar (ca 200 s.)

Valbar litteratur

Diktsamlingar

Litteratur i anslutning till fördjupningsarbetet, (ca 200 s.)

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Malmö högskolas perspektiv behandlas i samband med den sångrepertoar och de teman, som förekommer i kursen, då dessa tar upp frågor kring genus, miljö eller migration och etnicitet. Innehållet kan här bli föremål för reflektioner och/eller gestaltningar med utgångspunkt i perspektiven.

I musiksammanhang är begreppet miljö starkt knutet kring ljudmiljön. Hörselskador i form av t.ex. tinnitus är en inte ovanlig konsekvens av musikutövande och/eller musiklyssnande. Detta fenomen uppmärksammas och diskuteras.

Genus- och etnicitetsperspektiven behandlas i förhållande till meningsskapande och förståelse som ett ramverk för diskussioner om hur man skapar goda lärandesituationer och utvecklingsmiljöer för barn och ungdomar i förskola och grundskolan Det kan t.ex. ske i samband med redovisningar av litteratur eller projekt.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.