Grundläggande behörighet + Engelska 6
Grundläggande behörighet samt kunskaper motsvarande engelska 6 på svensk gymnasienivå
Utöver ovanstående formella förkunskapskrav förutsätts även att studenten har kunskaper från kursen Medieproduktion 15 hp.
Kursen ingår i huvudområdet Medieteknik och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen (180 hp) i Medieteknik.
I kursen utvecklar studenten kunskap och förståelse för process- och produktionsledning i medieorganisationer. Vidare utvecklar studenten kunskap om tekniska, ekonomiska och organisatoriska faktorer som påverkar styrningen av medieprocesser och medieproduktion.
Kursen innehåller följande moment:
- medieföretagets struktur, mål och affärsidéer
- mediemarknadens påverkan på medieföretaget
- grundläggande begrepp: affärsmodell, strategi och förändringsprocesser
- grundläggande företagsekonomi (ex. budgetering, beslutsfattande, rapportering)
- flerkanalspublicering
- produktions- och kvalitetsstyrning (standarder, verktyg och metoder inom mediebranschen)
- processinriktad ledning och ledningssystem
- organisering och förändringsledning
- roller i medieproduktionsprocessen och hur de interagerar
- företagets medieproduktion i relation till samhällsfrågor som etik, lika möjligheter och hållbarhet (social, ekonomisk, miljö)
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- redogöra för grundläggande teorier och modeller inom process- och produktionsledning
- förklara begreppen affärsmodell och strategi och deras användning i medieföretag
- förklara grundläggande begrepp inom företagsekonomi
- redogöra för roller och arbetsflöden i medieproduktionsprocessen och hur de interagerar
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- genomföra grundläggande budgetering baserat på ett medieföretags struktur, mål och affärsidé
- analysera och definiera olika medieproduktionsprocesser
- analysera och definiera strategiska val för flerkanalspublicering utifrån tekniska, ekonomiska och organisatoriska aspekter
- självständigt kunna koppla teori till ett praktiskt fall med avseende på produktionsstyrning, kvalitetssäkring och hållbarhet
- muntligt och skriftligt kunna diskutera ett förslags för- och nackdelar ur olika synvinklar med olika grupper
- samarbeta och genomföra uppgifter inom givna tidsramar
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs ska studenten kunna:
- kritiskt reflektera över samspelet mellan medieproduktioner och samhällsfrågor som lika möjligheter, etik och hållbarhet
- identifiera sitt behov av ytterligare kunskap
Föreläsningar, övningar och seminarier, projektarbete och självstudier.
Kursen examineras genom muntliga och skriftliga examinationsuppgifter.
Examinationsformer:
- Tentamen (5 hp, UV)
- Projektarbete (5 hp, UV)
- Inlämningsuppgifter (5 hp, UV)
Slutbetyget baseras på en sammanvägning av examinationsformerna där momentens betyg viktas enligt momentets hp.
Rekommenderad litteratur:
- Dicander Alexandersson, M. m.fl. (1998). Att lyckas med processledning. Stockholm: Liber.
- Eriksson-Zetterquist, U. m.fl. (2015). Organisation och organisering. Stockholm: Liber.
- Foslund, M. (2019) Organisering och ledning. Stockholm: Liber.
- Jacobsen, D. & Thorsvik J. (2014) Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur.
- Ljungberg, A. & Larsson E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: varför, vad, hur? Lund: Studentlitteratur.
- Palm, L. & Åkerström, M. (2019) Kommunikationsplanering: En handbok på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
- Trostek, W. (2019). Företagsekonomi för icke-ekonomer .Sanoma Utbildning.
- Wallenholm, H. & Granberg, O. (2017). Involverande förändringsledning: När förändring förändras. Lund: Studentlitteratur
Utöver ovanstående litteratur tillkommer artiklar och vetenskapliga artiklar.
Referenslitteratur:
- Ammenberg, J. (2012). Miljömanagement: Miljö-och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationer. Lund: Studentlitteratur.
- Granberg, O. & Ohlsson, J. (2009). Från lärandets loopar till lärande organisation. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängligaför studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs inte längre ges eller har genomgått större ändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.