Kursplan hösten 2021
Kursplan hösten 2021
Benämning
Från Harlem till Tensta - musik, identitet och motstånd
Engelsk benämning
From Harlem to Tensta - Music, Identity and Resistance
Kurskod
IS222F
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-02-08
Gäller från
2021-02-08
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Syfte
Kursens övergripande syfte är att studenten med utgångspunkt i ett kulturanalytiskt perspektiv ska utveckla sin förståelse för musik som ett uttryck för ideologi, identitet och tillhörighet.
Innehåll
I kursen diskuteras musik som ett socialt, politiskt och kulturellt fenomen. Vidare undersöks hur musik bidrar till att synliggöra normer och sociala konventioner, men också hur den används för att utmana dessa. Genom olika historiska nedslag i 1900-talets populärmusik – t.ex. jazz, reggae, progg, hiphop och disco – bidrar kursen till att belysa kunskap om musikens förmåga att forma gemenskap, kulturell tillhörighet och politisk medvetenhet. Kursen innehåller analyser av musik som ett kulturellt uttrycksmedel som speglar samhälleliga förändringsprocesser, ideologiska ställningstaganden och personligt meningsskapande
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna...
1. redogöra för olika musikkulturella rörelser och deras historiska kontexter;
2. redogöra för och reflektera över populärmusikens roll i skapandet av ideologi, identitet och tillhörighet;
3. identifiera och analysera motstånd i olika populärmusikaliska sammanhang.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenten förväntas aktivt bidra med reflektioner, kunskaper och perspektiv i undervisningen. Kursen innehåller obligatoriska moment som meddelas vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1: Essä (Essay), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Muntlig redovisning (Oral Examination), 1,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.
Betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Arvidsson, Alf (2018). Musik och politik hör ihop diskussioner, ställningstaganden och musikskapande 1965-1980, Johanneshov, MTM, Kap 5 och 8, s. 209-223 och s. 303-360 (71 s.)
Ballantine, Christopher (2000). Gender, Migrancy, and South African Popular Music in the Late 1940s and the 1950s, Ethnomusicology, 44:3, s. 376-407 (31 s)
Becquer, Marcos & Gatti, José (1997). Elements of Vogue i Gelder, Ken & Thornton, Sarah (red.), The Subcultures Reader, London, Routledge, s. 445-453 (9 s)
Bergman, Johan, Byström, Mikael & Glover, Nikolas (red.) (2011). Sign o'the times: introduktion till populärmusik som historia. 1. uppl. Lund, Studentlitteratur. Kap 1-3, s. 19-76 (57 s)
Buckland, Fiona (2002). Impossible Dance: Club Culture and Queer World-Making, Middletown, Wesleyan University Press, kap 2 och 3, s. 36-85 (49 s)
Connell, John & Gibson, Chris (2003). Sound tracks: popular music, identity and place. London, Routledge. Kap 1-3 s. 1-44 (43 s)
Coplan, David (1979). The African Musician and the Development of the Johannesburg Entertainment Industry, 1900-1960, Journal of Southern African Studies, 5:2, s. 135-164 (29 s)
D'Andrea, Anthony (2007). Global nomads: Techno and New Age as Transnational Countercultures in Ibiza and Goa, New York, Routledge, Kap 5, s. 175-221 (46s)
Fornäs, Johan (2004). Moderna människor: folkhemmet och jazzen, Stockholm, Norstedt, 2004, kap 5 och 6, s. 193-353 (160 s)
Frank, Gillian (2007). Discophobia: Antigay Prejudice and the 1979 Backlash against Disco, Journal of the History of Sexuality, 16:2, s. 276-306 (30 s)
Gavanas, Anna (2020). Från diskofeber till rejvhysteri i den svenska dansmusikhistorien, Stockholm, Stockholmia förlag,
Kap 7- 9, s. 180-251 (71 s)
Hebdige, Dick (2006). Reggae, Rastas and Rudies, i
Hall, Stuart & Jefferson, Tony (red.), Resistance Through Rituals: Youth Subcultures in Post-War Britain, 2nd ed, London, Routledge, s. 113-130 (17 s)
Horgby, Björn (2009). Rebellen Elvis och motkulturella Beatles. Upprorisk rock i USA och Storbritannien 1955-69, i Berggren, Lars, Horgby, Björn & Greiff, Mats (red.) Populärmusik, uppror och samhälle, Malmö, Malmö University Press, s. 17-43 (26 s)
Jones, Simon (1988). Black Culture, White Youth: the Reggae Tradition from JA to UK, Basingstoke, Macmillan Education, kap 2, s. 41-61 (20 s)
Martin, Daniel (1999). ’Power Play and Party Politics: The Significance of Raving’, The Journal of Popular Culture, 32, s. 77-99 (22 s)
Palmer, Lisa Amanda (2011). LADIES A YOUR TIME NOW! Erotic politics, lovers' rock and resistance in the UK, African and Black Diaspora: An International Journal, 4:2, s. 177-192 (15 s)
Pryce, Everton A (1985). The Notting Hill Gate Carnival — Black Politics, Resistance, and Leadership 1976—1978, Caribbean Quarterly 31, no. 2, s. 35-52 (17 s)
Sernhede, Ove (2007). Alienation is my nation: hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya Sverige, [Ny utg.], Stockholm, Ordfront, s. 86-211 (125 s)
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).