Minst 10 hp inom huvudområdet Byggd miljö.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla teoretiska kunskaper om samhällsplaneringens och planerarens uppgift i samhället. Kursen introducerar och problematiserar centrala begrepp som ”makt”, ”demokrati” och ”medborgare” med fokus på planering och planeringsteori. Kursen kontextualiserar samhällsplaneringen med hjälp av olika teorier om och för planering och relaterar teorier om planering till teoretiska resonemang om demokrati.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. redogöra för och använda grundläggande begrepp inom planeringsteori
2. redogöra för och använda grundläggande begrepp inom demokratiteori
3. redogöra för aktuella planeringsteoretiska och demokratiteoretiska diskussioner
4. redogöra för den kommunala politiska styrningen och organiseringen av planeringsprocesser
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
5. identifiera olika intressenter och analysera olika intressenters behov i olika planeringssituationer
6. kritiskt granska och bedöma olika planeringsideal
7. analysera betydelsen av den kommunala beslutsprocessen
8. reflektera över demokratiska processer i stadsplaneringen
9. självständigt tillämpa teoretiska resonemang och teoretiskt analysera empiriska planeringsprojekt
- Skriftlig individuell uppgift (5hp) (UV)
- Gruppuppgift (4hp) (UG)
- Seminarium där gruppuppgiften redovisas muntligt (1hp) (UG)
Samtliga lärandemål (1-9) prövas i var och en av de tre examinationsmomenten.
För godkänd krävs det att alla kursmoment är godkända.
För väl godkänd krävs dessutom VG på skriftlig individuell uppgift.
Kurslitteratur
- Fainstein, S. & Defilippis, J. (senaste upplagan). Readings in Planning Theory. Fourth edition. Wiley Blackwell.
- Montin, S. ( 2007). Moderna kommuner. Liber, Malmö.
- Premfors, R. (2000). Den starka demokratin. Liber, Malmö.
- Handbok i dialoginriktad planering. Länsstyrelsen Skåne. 2007.
Fördjupningslitteratur för gruppuppgift
- Granberg, M. (2004). Från lokal välfärdsstat till stadspolitik – politiska processer mellan demokrati och effektivitet. Vision Mälarstaden och Östra hamnen i Västerås. Örebro studies in political science.
- Isaksson K. (2001). Framtidens trafiksystem?: Maktutövningen i konflikterna om rummet och miljön i Dennispaketets vägfrågor. Linköpings universitet. Institutionen för tema.
- Strömgren, A. (2007). Samordning, hyfs och reda: stabilitet och förändring i svensk planpolitik 1945-2005. Uppsala universitet.
- Artiklar ca 150 sidor
Referenslitteratur
- Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgivare Vetenskapsrådet (fulltext på nätet).
- Nygren, L. , Olofsson, I. & Ågren, P.-O. (red.) (2000). Forskning på gott och ont: en antologi om samhällsvetenskaplig forskningsetik. Umeå, institutionen för socialt arbete.
- SOU 2000: 1 En uthållig demokrati. (Fulltext på nätet).
- Thurén, T. (2000). Källkritik för internet. Styrelsen för psykologiskt försvar. (Fulltext på nätet).
- Thurén, T. (2005). Källkritik. Liber, Stockholm.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.