Grundläggande behörighet + Fysik 2, Matematik 3c. Eller: Fysik B, Matematik D.
Meritpoäng inför urval enligt områdesbehörighet 8/A8.
Inget huvudområde.
Kursen kan ingå i högskoleingenjörsexamen.
En ingenjör arbetar i stor utsträckning med modeller av sin omvärld. Det handlar om att definiera problemställningar och att bryta ned dem till mindre, greppbara delar. Syftet med kursen är att studenten skall utveckla kunskaper i grundläggande naturvetenskap genom att tänka kritiskt kring olika modeller inom naturvetenskap och teknik och deras relation till den verklighet där de används, samt att tillgodogöra sig grundläggande färdigheter i att använda matematik och naturvetenskap i projekttillämpningar. Vidare syftar kursen till att bygga på resonemang och förståelse. Slutligen syftar kursen till att också inspirera till fortsatta studier inom naturvetenskap och teknik.
Modeller och metoder:
- Kvalitativa modeller i ord och bild
- Algebraiska, analytiska och numeriska kvantitativa modeller
- Uppdelning av ett komplext problem i hanterbara delproblem
- Realistiska uppskattningar av värden som inte är givna i problemställningen och bedömning av realismen i de svar man beräknat
Grundläggande fysikområden:
- Mekanik
- Bildfysik och optik
- Värmelära och gasfysik
- Strålning
- Ellära
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna redogöra för grundläggande fysikaliska begrepp inom grundläggande fysikområden med tillämpningar samt grundläggande matematiska begrepp inom kvantitativa modeller
- kunna identifiera relevanta frågeställningar, redogöra för och tillämpa metoder och tekniker för att bygga fysikaliska förståelsemodeller
- ha förståelse för vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
- veta var kompletterande kunskaper kan inhämtas
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna avgöra vilket naturvetenskapsområde som är relevant för en given problemställning
- kunna avgöra vilka fysikaliska och matematiska metoder som behöver användas för att lösa en given problemställning
- kunna göra enkla analyser av sammansatta problemställningar inom grundläggande fysikområden med tillämpningar
- kunna konstruera enkla förståelsemodeller för en given problemställning
- kunna använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning
- kunna reflektera över begränsningar hos modeller och giltigheten av de funna lösningarna
- kunna redovisa en förmåga i att ge muntliga och skriftliga presentationer och vid sådana presentationer kunna diskutera och försvara framlagda slutsatser genom att utnyttja den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation samt marknadsföringsmaterial genom analys av de praktiska erfarenheterna som förvärvats under kursen
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling
- ha utvecklat ett ansvarsfullt och samarbetsinriktat förhållningssätt gentemot den egna projektgruppen
Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande, och baseras på ett antal arbetsuppgifter/problemställningar omfattande 1,5 - 3 högskolepoäng vardera. Arbetsuppgifternas innehåll väljs så att studenterna erhåller ett brett kunskapsfält, relevant för den valda utbildningen.
Studenterna arbetar självständigt (företrädesvis i grupper) med arbetsuppgifterna. Som undervisningsresurser finns:
- målbeskrivning för varje arbetsuppgift,
- problembeskrivning, nedbruten i mindre delar där delmål och deluppgifter specificeras på mer detaljnivå,
- introduktions- och temaföreläsning
- temalaboration inom fysikområdet eller datorlaboration
- frågetimmar, dit studenterna kan vända sig med frågor då de behöver hjälp och stöd med arbetsuppgifterna
Föreläsningar ca 20 timmar, laborationer ca 15 timmar, frågetimmar ca 40 timmar, redovisning ca 15 timmar, samt självständigt arbete och självstudier ca 110 timmar.
Arbetsuppgifterna redovisas genom en skriftlig rapport och en muntlig presentation. Vid det muntliga presentationstillfället ställs också frågor till varje student (muntligt eller skriftligt). Vid presentationstillfället diskuteras också den skriftliga rapporten och lärarkommentarer ges på denna. Om arbetsuppgiften innehåller en numerisk metod eller en iterativ process kan en datorlaboration användas för att bedöma en del av uppgiften.
Krav för godkänd: Godkända arbetsuppgifter.
Betygsbedömning: Slutbetyget är heltalsdelen (dock högst 5) av medelvärdet av arbetsuppgifternas poäng. Antalet högskolepoäng på respektive arbetsuppgift används som vikt. På varje arbetsuppgift ges poängen underkänd, 3,0-6,0, baserad på rapport, muntlig presentation och svar på frågor. Samtliga av momenten, rapport, muntlig presentation och svar på frågor, samt i förekommande fall datorlaborationer, måste var för sig vara godkända för att få godkänt på hela arbetsuppgiften.
Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt eller muntligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenterna/kursrepresentanterna under ett kursutvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på områdets datornät.