Grundläggande behörighet.
Inget huvudområde.
Fristående kurs.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om och förståelse av historiska förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor under tidsperioden från den moderna stadens födelse till den postmoderna staden av idag, med Malmö som fallstudie. Syftet är också att studenten ska utveckla färdighet i och förmåga att utifrån urbanhistorisk teoribildning kunna problematisera olika aspekter på den moderna och/eller postmoderna staden samt att på ett intresseväckande sätt presentera detta.
Kursen behandlar urbanhistorisk teoribildning kring de förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor som utgör städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag, med Malmö som fallstudie.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
1. kunskap om urbanhistorisk teoribildning och förståelse av hur sådan kan användas för att identifiera, problematisera och reflektera kring förändringsprocesser och mänskliga livsvillkor i städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
2. färdighet i och förmåga att skriftligt och muntligt planera, genomföra och presentera ett projektarbete.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten visa:
3. förmåga att använda perspektiven genus, etnicitet, generation, klass och miljö för att kritiskt reflektera kring städers historia från andra halvan av 1800-talet fram till idag.
Kursen omfattar varierande arbetsformer som utgörs av projektarbete i grupp, seminarier, föreläsningar och fältstudier. I kursen arbetar studenterna i grupp med ett gemensamt projekt som ska redovisas muntligt och skriftligt. I projektarbetet ingår såväl litteraturstudier som fältstudier. I kursen ges dessutom en rad föreläsningar inom det urbanhistoriska fältet, liksom seminarier kring olika teman.
Kursen examineras genom:
Individuell skriftlig uppgift, 7,5 hp (UV). Examinerar lärandemål 1 och 3.
Muntlig och skriftlig redovisning av projektarbete som utförs i grupp 7,5 hp (UG). Examinerar lärandemål 1,2 och 3.
För betyget godkänd krävs att båda examinationsmomenten är godkända.
För betyget väl godkänd på hela kursen krävs dessutom att den individuella skriftliga uppgiften är väl godkänd.
- Clark, P. (2009). European Cities and Towns 400-2000. Oxford University Press. valda delar, ca 100 s.
- Ewen, S. (2015). What is Urban History?. Polity. 173 s.
- Johansson, R. & Larsson, G. (2013). Malmö 1914 - en stad inför språnget till det moderna. Malmö: Mezzo Media, valda delar, ca 200 s.
- Lisberg Jensen, E. & Ouis, P. (red). Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsmönster. Malmö University Publications in Urban History 2. 229 s
- Molina, I. (2011). "Den goda och den onda nationalismen: Flaggan på balkongen". Listerborn, C. Molina, I. & Mulinari, D., Våldets topografier: betraktelser över makt och motstånd. Bokförlaget Atlas, Stockholm. 45 s
- Paddison, R. (2001). "Studying Cities", Paddison, R. (ed). Handbook of Urban Studies. Sages. 10 s
- Shaw, D. V. (2001). "The Post-industrial City", Paddison, R. (ed), Handbook of Urban Studies. Sages. 11 s
- Sixtensson, J. (2009). Hemma och främmande i staden: Kvinnor med slöja berättar. Malmö University Publications in Urban History 4. 78 s
- Vall. N. (2007). Cities in decline: A Comparative History of Malmö and Newcastle after 1945. Malmö University. 185 s
Cirka 1100 s + 500 s valbar litteratur utifrån valt projektområde tillkommer.
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.