Benämning
Polisiärt arbete II
Engelsk benämning
Police work II
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2022-04-26
Behörighetskrav
För tillträde till termin tre krävs att studenten är godkänd på kursen PO121A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Polisiärt arbete
Fördjupningsnivå
G2F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen utgör termin 3 på polisprogrammet
Innehåll
Kursen ska leda till fördjupade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt avseende-polisiärt arbete i ärenden som berör personer med olika psykiatriska tillstånd, barn och unga samt brott i nära relationer. Preparatkunskap, drogtecken och symptom ingår. Den grundläggande kunskap och de färdigheter som förvärvats tidigare under utbild-ningen breddas nu och fördjupas genom att de tränas integrerat med fokus på olika arbetsområden. Ett viktigt inslag i kursen är förutsättningar för mellanmänskliga möten och kommunikation med syfte att öka samförståndet mellan polisen och olika grupper i samhället. I kursen fördjupas maktanalys och integreras med andra polisiära moment med betoning på praktisk tillämpning.
Polisiär akutsjukvård övergår nu från att vara ett i huvudsak teoretiskt ämne till att studenten omsätter dessa kunskaper praktiskt i övningssammanhang.
I delkursen polisiär tjänstefärdighet II breddar och fördjupar studenten de kunskaper om polisiär konflikthantering som förvärvats under föregående terminer. Ämnet inte-greras nu i ökad utsträckning i övriga delkursers arbetsområden och studenten övar på att tillämpa och växla mellan olika tekniker och taktiker i olika situationer och mil-jöer med varierade stressnivåer och hotbilder. En central del av momentet är att stu-denten reflekterar över de olika val som finns, och de olika val som görs, i en viss si-tuation. Under delkursen utvecklar studenten även sina färdigheter i polistaktisk bil-körning samt radio och taktiskt samband.
I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete. Handledning och professionsutveckling foku-serar på olika aspekter av professionellt bemötande och utmanande situationer som poliser kan komma att möta i sitt yrke.
Kursen består av 6 delkurser. Delkurs 6 ges löpande under terminen.
Delkurser
1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och förklaringar till olika typer av beroendetillstånd och psykiatriska tillstånd för att kunna identifiera, förstå och kunna bemöta och kommunicera med olika personer. Tillämpbar lagstiftning som kan bli aktuell i dessa kontakter diskuteras samt ansvaret för vård och behandling av de aktuella grupperna. Psykiatriska tillstånd som diskuteras är vissa personlighetssyndrom, beroendetillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, affektiva sjukdomar såsom depression och bipolär sjukdom samt psykossjukdomar. Suicidrisker samt grunderna i dialog och kommunikation vid suicidrisk behandlas också.
Delkursen behandlar även preparatkunskap med fokus på de vanligaste förekommande drogerna och andra hälsofarliga ämnen med syftet att studenten ska kunna identifiera symptom som är karakteristiska för dessa. Olika gruppers bruk och missbruk av droger och andra hälsofarliga ämnen samt aktuell forskning av relevans för polisiärt arbete diskuteras också. Särskild vikt läggs vid tillämpning av narkotikalagstiftning och utredning av narkotikabrott.
Kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet i relation till polisarbete diskuteras.
I delkursen belyses även vikten av att kunna identifiera skillnader mellan psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och drogpåverkan för att göra polisiära ingripanden så säkra som möjligt för alla inblandade. Ämnet polisiär konflikthantering integreras i delkursen.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för de vanligaste psykiatriska tillstånden och reflektera över dess betydelse för bemötandet av personer som polisen hanterar i sitt arbete,
2. redogöra för de rättsregler som är kopplade till polisiära åtgärder i samband med psykiatriska tillstånd samt kunna tillämpa tvångsmedelsanvändning som kan bli aktuell i polisiära ingripanden samt avrapportera dessa ärenden,
3. diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller olika psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv,
4. diskutera förutsättningar för att genomföra förhör med personer med psykiatrisk funktionsnedsättning,
5. redogöra för de förväxlingsrisker som finns med avseende på psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och preparatpåverkan och hur denna risk kan minimeras i samband med polisiära ingripanden,
6. redogöra för och kunna identifiera tecken och symptom på bruk av narkotika, do-pingpreparat och alkohol och relatera detta till bemötande och polisiära ingripanden, och
7. redogöra för narkotikastrafflagen, lag om förbud mot vissa dopningsmedel och lag om förbud mot hälsofarliga ämnen och kunna tillämpa dessa vid utredning av brott.
Delkursens arbetsformer
Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarie-form. För att uppnå lärandemål 1 och 2 samt 4-6 övar studenten även på att agera i möten med personer i olika psykiatriska tillstånd. För att uppnå lärandemål 6 och 7 diskuteras symptom på preparatpåverkan, psykiatrisk sjukdom och ohälsa samt ingripande och tillämpbar juridik och avrapportering av ärenden i samband med övningar. Praktiska övningar och tillhörande seminarier är obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Delkursens examinationsformer består av enskild skriftlig tentamen samt deltagande i seminarier och praktiska övningar. Lärandemål 1 och 2 samt 5-7 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för psykiatriska tillstånd och olika preparat samt de lagar som styr polisens arbete i denna typ av ärenden. Lärandemål 1 och 2 samt 4-6 examineras även genom praktiska prov med tillhörande seminarier där fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa lagstiftning och att beskriva sitt eget och andras sätt att bemöta personer med skilda behov. Lärandemål 3 och 4 examineras genom deltagande i seminarier med en tillhörande enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens för-måga att diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment eller vid betyget underkänt (U) på praktiska prov kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift eller nytt praktiskt prov. Om inte ett nytt uppföljningsseminarium kan erbjudas inom terminstid kompletteras momentet genom individuell skriftlig uppgift.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande mo-ment. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt betyg på individuell skriftlig tentamen.
Betygsskala för delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
2. Polisiärt arbete med barn och unga, 6 hp
Delkursens innehåll
Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med att förebygga och utreda brott i ungdomsmiljö med unga lagöverträdare. Under delkursen läggs återkommande vikt vid beaktandet av barnperspektivet i arbetet med barn och unga med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention.
Inledningsvis förs en diskussion om ungdomars brottsutsatthet och ungdomsbrottslighetens karaktär och utveckling samt olika förklaringsmodeller till varför ungdomar begår brott. För att öka polisens förmåga att kommunicera med olika grupper diskuteras olika påverkansfaktorer såsom ungdomskulturer med fokus på interkulturella miljöer, kön, och grupprocesser. Ett annat fokusområde är internet som brottsplats och brottsverktyg.
Därutöver behandlas hur polisen samverkar med andra aktörer i ärenden som involverar barn och unga, exempelvis skola, socialtjänst och civilsamhällets organisationer. Relevant lagstiftning gås igenom, exempelvis socialtjänstlagen, lagen om vård av unga (LVU) och sekretess.
Den speciallagstiftning som gäller unga lagöverträdare och brottsutredningar för lagöverträdare mellan 15 och18 år och lagöverträdare under 15 år, behandlas särskilt. Förhållningssätt och regler vid samtal och förhör med barn och unga diskuteras.
Delkursen innefattar även en övning där studenter får tillämpa sina kunskaper avseende ingripande, avrapportering och handläggning av ärenden med unga lagöverträ-dare. Övningen integreras med andra polisiära tjänstefärdighetsämnen med särskilt fokus på kommunikation och bemötande.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för ungdomsbrottslighetens mönster, karaktär och utveckling samt diskutera och föreslå förklaringar och förebyggande åtgärder,
2. resonera kring ungdomskulturer och bemötande av unga i relation till maktanalys,
3. redogöra för hur rättssystemet hanterar unga lagöverträdare och de utredningsregler som gäller för gärningspersoner under 18 år, vilka samverkanskrav detta ställer på polisen samt i denna kontext även reflektera över barnperspektivet i det polisiära arbetet, och
4. självständigt utreda och avrapportera ungdomsärenden i enlighet med relevant lag-stiftning, polisiära rutiner och beprövad erfarenhet.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, handledningar, seminarier och en praktisk övning. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras kursens innehåll i föreläsningsform och i seminarieform. För att uppnå lärandemål 4 deltar studenten även i praktiska övningar med efterföljande reflektionsövning.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras med enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur rättssystemet hanterar unga lagöverträ-dare och för de regler som gäller vid utredning av ärenden med gärningspersoner som är upp till 18 år.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För att bli godkänd på delkursen krävs minst betyget Godkänd på individuell skriftlig tentamen. För att erhålla betyget Väl Godkänd på delkursen krävs betyget Väl God-känd på individuell skriftlig tentamen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).
3. Brott i nära relation, 6 hp
Delkursens innehåll
Delkursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med att utreda brott i nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och polisens möjligheter att förebygga brott enskilt och i samverkan med andra. Särskild vikt läggs vid studentens helhetsförståelse för ärendegången i brott i nära relationsärenden från adekvata förstahandsåtgärder, exempelvis bemötande, bevissäkring, dokumentation och förhör på plats, till vidare utredning och överlämnande av ärende till åklagare. Delkursen behandlar även vikten av bevissäkring, det vill säga kriminaltekniska utredningsåtgärder, i samband med sexualbrott samt den straff- och processrättsliga lagstiftning som är relevant i dessa ärenden.
Delkursen inleds med en diskussion om olika förklaringsmodeller och faktorer, särskilt kön, etnicitet och sexuell läggning, som kan påverka utsattheten för brott med syftet att skapa förståelse för de utsattas situation och kunna bemöta brottsoffer utifrån olika behov på ett professionellt sätt.
För att bättre kunna tillgodose behov av information, stöd och skydd samt motivera fortsatt medverkan i brottsutredningen förs en diskussion kring polisens arbete med att förebygga brott i nära relation, enskilt och i samverkan med andra aktörer. Sekretess diskuteras också.
Delkursen behandlar barnperspektivet, särskilt barn utsatta för brott i nära relation, direkt och indirekt genom de konsekvenser det innebär för barn att bevittna brott i nära relation.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
1. redogöra för olika förklaringsmodeller till brott i nära relation,
2. redogöra för och tillämpa den juridik som särskilt kan beröra brott i nära relation,
3. beskriva polisens brottsofferarbete och diskutera vikten av ett korrekt bemötande,
4. kritiskt diskutera polisens arbete med att förebygga brott i nära relation, och
5. självständigt utreda och avrapportera vissa brott i enlighet med relevant lagstiftning och polisiära rutiner.
Delkursens arbetsformer
Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och tilllämpningsövningar. För att uppnå lärandemålen diskuteras kursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2-5 genomförs även tillämpningsövningar där studenten tränar bemötande, samtal och förhör med särskilt utsatta och sårbara brottsoffer och utredning av brott i nära relationsärenden. Därutöver deltar studenten i praktiska kriminaltekniska övningar och avrapporteringsövningar. Tillämpningsövningar är obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1-3 och 5 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen av tentamen är studentens förmåga att redogöra för ärendegången i brott i nära relationsärenden. Lärandemål 5 examineras även genom praktiska prov. Fokus i bedömningen av praktiska prov är studentens förmåga att uppvisa korrekt bemötande och vidta adekvata utredningsåtgärder. Lärandemål 4 examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att resonera kring polisens möjligheter och begränsningar att förebygga brott i nära relation. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras genom deltagande i ny tillämpningsövning enligt beslut av examinator.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på individuell skriftlig tentamen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
4. Handledning och professionsutveckling, 1 hp
Delkursens innehåll
Under delkursen diskuteras polisyrket ur olika perspektiv. Studenten reflekterar över polisyrket och utbildningen till polis i relation till kön och etnicitet och dess betydelse för utövandet av polisiärt arbete.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
1. reflektera över polisyrket och utbildningen till polis, i relation till maktanalys och dess betydelse för utövandet av polisiärt arbete.
Delkursens arbetsformer
Arbetsformerna består av seminarier, workshops och handledning i grupp. Handledning sker i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Handledarens roll är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket. Studenten skriver även en reflektionsuppgift. Seminarier är obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Delkursen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Fokus i bedömning-en är studentens förmåga att reflektera över polisarbetet och utbildningen till polis i relation till olika maktordningar. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment komplett-eras med en enskild skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator. Bedöm-ningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För betyget Godkänd krävs godkänt betyg på reflektionsuppgiften.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U) eller Godkänd (G).
5. Praktisk tillämpning av polisiär akutsjukvård, 3 hp
Delkursens innehåll
Delkursen utgår ifrån de teoretiska kunskaperna som studenten tidigare utvecklat, vilket möjliggör att studenten kan utveckla förmågor och färdigheter att hantera och åtgärda situationer i akuta tillstånd utifrån S-CABCDE, HLR för insatspersonal och barn-HLR. Delkursen behandlar även samverkan mellan polis, sjukvård och rädd-ningstjänst i akuta situationer och integreras delvis med praktiska moment i terminens övriga delkurser.
Delkursens lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
1. visa förmåga och färdigheter att hantera akuta situationer utifrån S-CABCDE och genomföra HLR för insatspersonal och barn-HLR, och
2. redogöra för samverkan mellan polis, sjukvård och räddningstjänst.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen består av ett seminarium och praktiska övningar. För att uppnå läran-demålen övar studenterna på att hantera akuta situationer i praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 2 diskuteras förutsättningar för samverkan även i seminarieform. Praktiska övningar och träning är obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras individuellt genom praktiska prov. Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att hantera livshotande tillstånd utifrån S-CABCDE och att genomföra HLR för insatspersonal och barn-HLR samt redogöra för samverkan med andra aktörer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment ska enligt beslut av examinator kompletteras genom deltagande i ny praktisk övning.
För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt betyg på samtliga praktiska examine-rande moment.
Betygsskala för delkursen
Underkänd (U) eller Godkänd (G).
6. Polisiär Tjänstefärdighet II, 6,5 hp
Delkursens innehåll
Delkursen består av tre moment.
6.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp
I momentet fortsätter färdighetsträningen med att väva ihop teoretiska och praktiska grunder som förvärvats under tidigare färdighetsmoment. Momentet fokuserar särskilt på teoretisk kunskap om förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning och fördjup-ning i mentala och kommunikativa teorier. Polisens värdegrund och polisiär konflikt-hantering i relation till kön och etnicitet samt relevant juridik och regelverk diskuteras kontinuerligt i seminarieform. Under momentet integreras mental och fysisk förbere-delse med de teoretiska och praktiska grunderna i polisiär konflikthantering. Under momentet genomförs övningar med hög ämnesintegration.
Delkursens lärandemål
Efter avslutat moment ska studenten kunna
1. uppvisa en för polisyrket adekvat fysisk förmåga,
2. tillämpa fysiska tekniker och metoder samt tjänstevapenanvändning,
3. redogöra för och reflektera över förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning, och
4. tillämpa fordonsstopp och lokaliseringssök med såväl normal som förhöjd hotbild.
Delkursens arbetsformer
Momentens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1 arbetar studenten självständigt utifrån den kunskap som förvärvats under termin 1 avseende fysisk förmåga. För att uppnå lärandemål 2 och 4 tränas taktik, fysiska tekniker, metoder och vapenanvändning vid praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 3 diskuteras effekterna av tjänstevapenanvändning i seminarieform.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1, 2 och 4 examineras genom ett praktiskt prov. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa polisiära tekniker och metoder på ett korrekt sätt. Lä-randemål 3 examineras genom deltagande i ett seminarium med tillhörande skriftlig inlämningsuppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över förväntade effekter vid tjänstevapenanvändning i seminarieform. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.
Innehåll
6.2 Polisiär tjänstefärdighet, Radio och taktiskt samband, 1 hp
Momentet breddar och fördjupar de kunskaper som studenten förvärvat gällande den praktiska användningen av radio och gällande betydelsen av taktiskt samband vid olika typer av insatser och vid samverkan med övriga användarorganisationer. Särskilt tränar studenten på direktvalshantering, upprättande av gateway, programmering av terminalerna och att utföra korrekta anrop. Radio och taktiskt samband övas också i moment tillsammans med övriga färdighetsämnen.
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
1. tillämpa terminalens olika tekniska funktioner och genomföra korrekta och taktiska användbara anrop till RLC och andra patruller.
2. redogöra för korrekt sambandssamverkan med räddingstjänst och sjukvård, och
3. reflektera över uttrycksformer vid radiokommunikation i relation till maktanalys.
Arbetsformer
För att uppnå samtliga lärandemål disktureras kursens innehåll i förläsnings- och se-minarieform samt deltagande i praktiska övningar. Seminarierna om samverkan och om uttrycksformer vid radiokommunikation samt praktiska övningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom enskilda skriftliga uppgifter samt genom praktiska prov. Fokus i bedömningen av de skriftliga uppgifterna är studentens för-måga att redogöra för samverkansformer mellan olika aktörer samt förmågan att re-flektera över uttrycksformer. Fokus i bedömningen av de praktiska proven är studen-tens förmåga att tillämpa terminalens olika tekniska funktioner och genomföra kor-rekta och taktiskt användbara anrop. Eventuell frånvaro vid examinerande eller obliga-toriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom deltagande i nytt praktiskt moment. Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt på samtliga examinerande moment.
Innehåll
6.3 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning, 1 hp
Den nationella förarutbildningen fortsätter med tillämpning av polisarbete i trafikmiljö med bland annat polisiär körteknik. Under kursen läggs särskild vikt vid att kunna dis-kutera det egna och andra studenters beteende i trafiken på ett kritiskt och konstruk-tivt sätt, bland annat i förhållande till angelägenhetsgrad, kön och yrkeskultur.
Lärandemål
Efter genomfört moment ska studenten kunna
1. tillämpa säker polistaktisk körning i trafikmiljö, och
2. förhålla sig kritiskt och konstruktivt till sitt eget och andra studenters beteende i tra-fikmiljö och kunna tillämpa maktanalys.
Arbetsformer
Momentets arbetsformer är föreläsningar och praktiska körövningar. I den praktiska övningen samarbetar studenterna i par och analyserar varandras beteende i trafikmil-jön utifrån Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära förarupp-giften och polistaktik i trafikmiljö. Praktiska körövningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Lärandemålen examineras genom ett praktiskt körprov med efterföljande seminarium. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att framföra fordon säkert och att för-hålla sig kritiskt och konstruktivt till en annan students beteende i trafikmiljön. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska enligt beslut av examinator komplet-tera genom deltagande i ny praktisk körövning.
Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment presenteras i samband med kursstart.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på varje examinationsmoment.
Betygsskala för delkursen
I momentet ges betyget Underkänt eller Godkänt.
Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga i kursens in-gående moment i respektive delkurs. För betyget väl godkänd krävs att betygskriteri-erna för väl godkänt är uppfyllda för delkurserna 1-3, samt att övriga moment är god-kända.
Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Psykiatriska tillstånd och beroendelära, 7,5 hp
Andersson M, Asp P, Swenson Claréus P, Hempel A, Kankaanpää E, (2012) Narkoti-kabrotten: en kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott. Uppsala: Iustus. 194 sidor.
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 10 sidor.
Cöster G, Swahn L, (2018) Polisiära omhändertaganden enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – en kvantitativ pilotstudie. I Lindström P, Sempert, U. (red.). Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik (sid 173-195). 22 sidor.
Grönvall L, Holgersson L, Idarsson B, (2020) ”Psykiatrin, tvånget och lagen – en lag-kommentar i historisk belysning”, 7 upplagan. Stockholm; Norstedts 2020. 349 sidor (valda delar).
Hartelius J, (2018) Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. Göteborg: Medi-ahuset. 64 sidor.
Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor (valda delar).
Herlofson J, Minipsykiatri (2014) E-bok Natur & Kultur, 327 sidor
Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 Uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.
Levander S, (2017) Fem typer av psykiska störningar som poliser och andra inom rättsväsendet ofta möter.
Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och ar-betsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
2. Polisiärt arbete med barn och unga, 6 hp
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 10 sidor.
Clevesköld L, (2021) Samhället och de unga lagöverträdarna. 7 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 334 sidor.
Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2020) Brott och påföljder. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 639 sidor. Valda delar omfattande ca 200 sidor.
Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Student-litteratur. (Valda delar, cirka 60 sidor).
Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor. (Valda delar)
Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.
Pettersson T, (2012) Att balansera mellan kontroll och kontakt – Lokala polisers ar-bete med ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB. 169 sidor.
Aktuell lagtext och eller andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och ar-betsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
3. Brott i nära relation, 6 hp
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 50 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2018) Polisiära arbetssätt för att förebygga partnervåld – med fokus på våldsutövare (rapport 2017:13). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 100 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Nationella trygghetsundersök-ningen. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Brottsutvecklingen i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik, 332 sidor, valda delar omfattande ca 100 sidor
Granström G, Mannelqvist R, (2021) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Student-litteratur. 224 sidor. (Valda delar, cirka 60 sidor).
Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2020) Brott och påföljder. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 639 sidor. Valda delar omfattande ca 100 sidor.
Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor (Valda delar omfattande ca 50 sidor).
Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 256 sidor.
Nilsson G, Lövkrona I, (2020) Våldets kön. Lund: Studentlitteratur. 357 sidor
Olsson J, Kupper T, Grundläggande kriminalteknik 4.0, (2021), s. 12-21 (förste polis på plats) och s. 212-219 (våld i nära relation), Stockholm: Jure förlag.
RFSL (2008). Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: RFSL. 57 sidor.
Regeringen. En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvin-nor. Utdrag (kapitel 5, sid 109-155) ur Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Skr. 2016/17:10.
Sinisalo E, Moser-Hällen L, (2018) Våld i nära relationer. Stockholm: Liber. 382 sidor.
Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juri-dik. 260 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbets-material och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
4. Handledning och professionsutveckling, 1 hp
Ekström, S 2019. Kulturprofilen – den sexualiserade mannan som förövare och mediahändelse. I Eftertankar – sex etnologer korsar sina spår. Stockholm: Vulkan förlag (valda delar ca 25 sid).
Gillberg N, (2018) Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Stu-dentlitteratur. (valda delar ca 50 sid).
Peterson A, Åkerström M, (2013) Den sorterande ordningsmakten. Studier av etnicitet och polisiär kontroll. Malmö: Bokbox förlag (valda delar ca 100 sid).
Pettersson O, (2015) Att bli polis. Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts Juridik. (valda delar ca 175 sid).
Rönnblom M, Linander L, Sandberg L, (2021) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss (valda delar ca 50 sid).
Wieslander M, (2014) Ordningsmakter inom ordningsmakten. Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald. Akademisk avhandling (Karl-stad University Studies 2014:40). Karlstad: Karlstad Universitet, (valda delar omfat-tande ca 100 sidor).
5. Praktisk tillämpning av polisiär akutsjukvård, 3 hp
MSB (Myndighet för samhällskydd och beredskap) Akut omhändertagande – för rädd-ningstjänstpersonal ca 282 sidor.
Stenlund, A (2016) Akutsjukvård. Malmö: Gleerups. 320 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och me-todstöd tillkommer. Cirka 50 sidor
6. Polisiär Tjänstefärdighet II, 6,5 hp
6.1 Polisiär konflikthantering
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor (valda delar).
Boucht J, (2019) Polisens användning av våld. Uppsala: Iustus. 299 sidor.
6.3 Förarutbildning
Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl A, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (valda delar).
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Fuhrman H, (2011) Trafiknykterhetsbrott. Umeå: Polisutbildningen, Umeå Universitet. 137 sidor.
Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att fram-föra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hål-las tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinatorn rätt att ge ett anpass-sat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.